Det verkar som om det kommit en ny trend, man ska göra revolt mot hela curlinggrejen. Det är lite "ballt" och lite "hippt" att vara en "avslappnad" förälder.
Man gör bäst i att börja oroa sig för curlande redan under graviditeten.
En stor fördel är att redan på BB försöka vänja bebisen vid att sova i sin egen lilla säng, för gör man inte det kommer ungen ligga kvar i er dubbelsäng på sin sextonårsdag.
Så fort som möjligt ska man försöka få sin egentid och lämna bort knodden till alla släktingar, vänner och bekanta som man kan tänka sig att ungen kommer vilja ha en relation till i framtiden, det är viktigt att börja direkt för annars kommer barnet aldrig kunna frigöra sig. För att inte tala om mammans och pappans EGENTID, tiden som man MÅSTE UNNA SIG om man vill kunna ha en normalfungerande familj och ett sunt förhållande och framförallt ett blomstande sexliv (i värsta fall måste man vänta de obligatoriska sex veckorna efter förlossningen för att livmodern ska hinna läka ihop, men vad fasen, sen är det dags att göra igång det heta gymnastsexet igen, med rejäla ljudeffekter till).
Och nästan viktigast är det att sluta amma så fort som möjligt (man måste dock amma ett tag, annars är man ju en jäkligt dålig mamma, men inte FÖR länge! Det finns en magisk gräns förstår ni). Ammar du fortfarande din ettåring så kan ni räkna med att er förpubertala, finniga dotter eller son (som ju fortfarande sover i er säng...) fortfarande kommer ligga och fumla med mammas blusknappar för att ta sig en sipp i framtiden.
När man sedan lyckats skapa en helt självständig, ocurlad baby så kommer utmaningarna med att ha småbarn. In på dagis snarast möjligt, annars är barnet dömd till att bli socialt handikappat.
Egentiden är fortfarande oerhört viktig och familjer som FORTFARANDE INTE tycker att det är speciellt viktigt att lämna bort sina ungar var och varannan helg känns lite läskiga, det är något sektliknande över detta tycker ni inte? Luktar det inte lite Knutby? Är det verkligen NYTTIGT för en säg tre, fyraåring att umgås med mamma och pappa hela tiden.
Vi kan nog dra slutsatsen att det är lite kontrollbehov och maktutövande det handlar om, annars vill man väl inte umgås med sina barn?
Nä för fasen, släpp ungarna fria. Släpp ut dem på morgonkvisten och säg att nu äter vi middag klockan sex, fri lek måste måste alla barn ha annars kan man inte utvecklas som människa. Förr i tiden höll man inte på och jamsade så med sina barn, då var alla ungar ute i skogen ensamma hela dagarna, satt i knäet på pappa i bilen och det osade Blend Gul i varenda kök, och dom barnen överlevde ju dem också. Lite spill får man räkna med, bara man inte (gud förbjude) skulle råka bli kallad för curlingförälder.
