Friday!

Sitter i skolan och har lite ångest över att Karin som jag ska redovisa vårt VFU-arbete med idag fått magsjuka och har vår powerpointpresentation på sin dator. Hon har mejlat över den och det återstår väl bara att se ifall det går att öppna på datorn här. Känner att det här med tekniska prylar inte är riktigt min grej så i värsta fall får det väl bli någon slags improvisation utan bilder och text... Ska ignorera den tanken nu och dricka ut min Yallayoghurt och låtsas som att det ösregnar.

Igår var sista dagen på VFU:n och förutom vår stora matte/svenska-uppgift med tvåorna så ägnades dagen åt att bygga en stenåldersby. Min grupp gjorde en forntida gravplats, haha. När det gäller pyssel ligger jag på ungefär samma nivå som barnen tror jag men efter lite stenbumlingar, grålera och klister så blev slutresultatet väldigt fint. Jag köpte med mig glass till barnen och blev väldigt populär, så sen blev det kramkalas och faktiskt lite tårögda barn.
En av mina handledare sa onsdags att, jag citerar: "det är så härligt att iaktta dig när du går runt och pratar med barnen Sofia, det ser ut som om du verkligen älskar dem och det måste man göra som lärare". Och jag tycker verkligen om skruttungarna, även om vissa kan reta lite gallfeber på en. Jag älskar att lyssna på deras tankar och allt de vill berätta, och det är MYCKET funderingar i en sju,åtta, nioårigs huvud. Jag tycker att jobbet är sjukt kul och att det är fantastiskt att det kommer generera pengar i framtiden...

Idag är det fredag och det ska bli galet skönt. Jag var uppe med Svea fem gånger i natt och är trött som satan. Gläder mig åt tanken på en god fredagsmiddag, final i gladiatorerna och att mina nya höstskor finns att hämta ut på posten på väg hem. Har varit sugen på ett par såna här länge!:



- Posted using BlogPress from my iPhone

Grymt!

Idag fick jag ha hand om klassen själv nästan hela förmiddagen. Och det gick skitbra! Jag kände mig rätt skeptisk innan för det brukar bli lite livat när jag blir lämnad ensam med en liten grupp men det gick konstigt nog bättre när det var helklass?!
Morgonsamlingen med massagen gick kanon (även om jag fick lite skäll, "Sofia du glömde att vi ska sjunga innan vi räknar hur många som är här", "Sofia du ska faktiskt tända lamporna nu, nej alla tre!" osv. De har stenkoll på rutinerna!).
Planeringen inför veckan flöt på och även matten. Så jäkla kul! Det ska INTE bli kul att lämna VFU:n och pendla till stan och skolan varje dag, speciellt inte när det är mattekurs IGEN. På torsdag som är sista dagen ska jag köpa avskedsglass och kanske, kanske fälla en liten tår. Kommer inte tillbaka förrän innan jul och klasserna kommer ändras till rena klasser istället för F-3 så många kommer jag aldrig jobba med igen.

Igår efter bamsegympan blev Moa pang-bom jättesjuk. IGEN. Jag börjar tro att det är någon som driver med mig, att det är ett stort skämt. Svea kan jag ju köpa är sjuk jämt för det har hon ju varit sedan dag ett men Moa brukar aldrig vara dålig och den här vintern har båda varit sjuka HELA TIDEN.
Hon yrade och gnällde hela natten med hög feber, är tydligen piggare idag men äter inte och har druckit jättedåligt. Det tar aldrig slut! Vi kan lika gärna säga upp dagisplatsen och vara hemmaföräldrar.
Vår tack, det hade varit fint!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Lördagskväll

Gårdagen var en riktigt jävla skitdag. Resultaten på mattetentan publicerades och jag är underkänd. Med ETT ENDA JÄVLA POÄNG. Hade jag fått ett ynka poäng till hade jag klarat det, kunnat gå vidare och aldrig tänka på skiten igen. Jag tyckte att det kändes så bra, jag blev tokchockad när jag inte klarade det. Snittresultaten var ganska lågt överlag, det var många som tyckte att de fick förvånande låga poäng.
"Jaja, men jag var ju så nära, jag klarar det absolut nästa gång" borde man ju tänka. Men det gör jag inte, jag vill bränna boken och springa i motsatt riktning istället. Jag gick in med inställningen att det skulle gå åt helvete men blev så sjukt positivt överraskad, jag kände verkligen att SHIT vilken tur jag har, det här är mina frågor! Det känns som om det inte kan gå bättre än vad det gjorde, men det räckte ju uppenbarligen inte till. Sista veckan med VFU nu, sen börjar vi NÄSTA mattekurs och omtentan är 14 april, så jag kommer nu få plugga järnet till den och SAMTIDIGT läsa en helt ny kurs och lära mig ännu jävla mer saker. Det låter ju lyckat med tanke på hur effektivt min hjärna lär sig matematik. FY FAAN vad bitter jag är.





Idag har vi i alla fall haft en trevlig dag, firat lilla lillasyster som fyller 19. Barnen verkligen avgudar sin moster, favoritlekkamraten alla kategorier.
Är ju gräsänka över helgen och idag fick Mosan sitta uppe och kolla på Fångarna på fortet med mig. Jag tycker inte om att sitta ensam! På tal om Moa så har polarn kommit med årets snurrklänning och jag tror att det får bli en röd, den turkosa är nästan finare men hon har den gröna från förra året. Hoppas att det kommer en fin mönstrad också för modellen är helt underbar på vår spinkis

Onsdag

Den här veckan hanns det med två dagar på dagis innan det var dags för vab igen, Moa hävdade att hon mådde illa och hade ont i magen i morse och hon såg riktigt blek ut- men sen har hon varit pigg och ätit glatt hela dagen så det var väl bara en fis på tvären eller något kan man hoppas.

Det är fortsatt skitkul på praktiken. Jag kan inte riktigt förstå att man kommer få betalt för att gå till biblioteket/pyssla/läsa barnens roliga berättelseböcker och liknande. Och att tiden kan gå så fort när man jobbar är galet! Efter att enbart ha jobbat på kontor där man sitter och räknar ner varenda minut är det fantastiskt att bli chockad över hur fort det gått varje gång man tittar på klockan! Barnen är lite småjobbiga ibland såklart men överlag grymt roliga och goa. Sen vet jag ju inte om jag bara har haft tur som hamnat i en så välfungerande klass, men det känns verkligen som om jag kommer trivas. Önskar att tiden kunde gå fortare, lite mer än sex terminer kvar tills jag kan börja jobba på riktigt.

I helgen ska jag vara gräsänka, Mikael ska iväg. Vi får sällskap av mamma och ska fira lillasyster som fyller 19 på lördag. Ska bli mysigt, jag ser faktiskt fram emot min ensamma kväll på fredag, då kan det eventuellt slinka ner någon liten godisbit, det förtjänar jag så duktig som jag varit. Det är jättemånga nu som påpekat att det syns att jag börjar fläska av mig. Jag ser så fruktansvärt ung ut när jag smalnar av i ansiktet, men det lär jag väl vara tacksam över om 5-10 år sådär!





Vi har bokat hotell (eller det är väl mer en B&B) på Österlen nu inför bröllopet i sommar. Två nätter utan barn, galet! Ska faktiskt bli förbannat gött!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Nu jävlar!

Nu händer det grejer! Brallor i storlek 40 och det hänger inte ut någonstans! Det är enbart linnet som korvar sig och inga valkar på sidorna. Ber om ursäkt för den usla bildkvaliteten!






- Posted using BlogPress from my iPhone

Tisdag

På väg hem från VFU:n, vi hade planeringstid nu på eftermiddagen och det blev sent. Men så roligt det är! Det blir faktiskt bara roligare ju mer man kommer in i det och ju bättre man lär känna barnen. Igår var jag med tjejerna på gympan (snacka om nostalgi att vara i gamla gympasalen) och idag fick jag ha en mattelektion med ettorna som lär sig grunderna i volym. Hällde vatten i olika kärl också fick dom gissa vart det fick plats mest och så vidare, det gick kanon och de lyssnade betydligt mer på mig än vad sexåringarna gjorde sist jag höll i min lilla bild/svenska-lektion. Sen är väl frågan ifall det berodde på att en av resurslärarna satt i samma rum och rättade böcker samtidigt eller inte... Men jag väljer att hoppas på att min auktoritet har växt;) Nu har jag i alla fall inga problem med att säga till någon som hittar på hyss, och det kan ju vara en förutsättning.
Imorgon ska jag försöka hinna med min uppgift, ska låta barnen göra "diamant-diagnoser" i matte och sedan intervjua ett par stycken för att se vilka strategier som används. Ska bli intressant.

Mikael är hemma och vabar med Svea igen, man tror fan inte att det är sant att man kan vara sjuk så mycket men det är uppenbarligen fullt möjligt. Stackars lilla fisen, hon kan väl börja leva på febernedsättande istället för mat snart...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Fantastiska barn!

Inatt när vi skulle gå och lägga oss vaknade Moa och hade drömt en mardröm. För att hon skulle glömma bort det läskiga pratade vi lite om hennes födelsedag och alla fina presenter hon skulle få. Hon pratade och pratade och pratade som hon alltid gör om allt fint hon önskade sig och beskrev som vanligt väldigt ingående vad som var det allra finaste, det kan vara långa utlägg som "En lila klänning med Hello Kitty. Huvudet ska ha en prinsesskrona med diamanter, sen en sjöjungfrusvans som ska vara blå. En massa glitter överallt, först uppe och sen där nere. Blåa stjärnor med lila och rosa hjärtan runt. Den ska vara lång såhär men inga långa armar som korvar sig under fleecen. Man behöver faktiskt inte ha någon fleece över den här klänningen. Den korvar sig aldrig och man kan ha den på sommaren. Åh så vackert!".
Hon var jättetrött och mumlade bara, men varje gång jag trodde att hon hade somnat så fortsatte hon att prata och prata och prata.

Och jag kände att jag bara ville frysa den stunden just då och att den här lilla fantastiska 4,5-åringen alltid skulle fortsätta vara precis som hon är just nu.
Jag är övertygad om att hon kommer vara fullkomligt enastående i hela sitt liv, oavsett hur stor hon blir. Men ändå önskar jag att hon alltid kunde vara min lilla Mosa, så underbar och oförstörd. Att hon alltid kunde ligga mellan oss i sängen på nätterna och snarka högst av alla och vara skyddad från allt ont i världen.

Ibland, eller ganska ofta så målar jag upp fasansfulla bilder framför mig. Om någon av ungarna går framför mig på trottoaren och någon hemsk lastbil dundrar förbi så ser jag framför mig att bilen skulle komma för nära och känner känslan av att nu är allt slut, nu har jag förlorat det allra finaste jag har och allt är över. Eller när det ringer från dagis innan man får höra att det handlar om lite feber. Det kan hända något så fort, livet är så jävla skört. Bara tanken på att något ska hända är så fullkomligt paralyserande att jag inte kan andas.
Älskade barn, tänk att man kan älska någon så mycket.




- Posted using BlogPress from my iPhone

Lördag

Idag har vi varit och handlat present till barnens kusin som fyller år. Tog mig en liten shoppingsväng själv och köpte nya jeans (en storlek mindre och då hade jag kanske till och med kunnat klämma ner mig i ÄNNU en storlek mindre till och med, men det skulle innebär sidvalkar och DET vill jag inte se mer!), och lite enkla vardagströjor på Gina och en lite tunnare "tub-halsduk" eftersom solen börjar visa sig lite igen.
Sen gick vi till biblioteket och lånade ett nytt lass med böcker så att vi klarar oss ett tag och barnen åt pannkaksbuffe. Hann inte låna något till mig själv men det ska jag passa på att göra nu när vi på VFU och inte har någon kurslitteratur att läsa, man kan inte läsa vanliga böcker med gott samvete när det är en massa annat som måste läsas.

Tentan igår då. Det gick faktiskt över all förväntan! Satt i tre timmar och var helt slut i huvudet efteråt men jag tror bannemej att jag klarade det! Poängen för varje fråga är ju utsatta redan och en hel del kände jag mig säker på och resten har jag jämfört med mina mer begåvade klasskamrater efteråt och även där kammade jag hem en del poäng. Är 90% säker på att jag blir godkänd, känns underbart! Men man ska ju inte ropa hej än såklart, bäst att ställa sig in på det värsta. Frågorna var inte alls så avancerade som jag fruktade. Hur som helst är det galet skönt att det är över!

Jag mår fortfarande inte bra, öronen är okej men jag har tokont i halsen fortfarande och är feberöm i kroppen, på måndag är det tre veckor sen skiten började. Och ögonen blir inte bättre heller, sjukt torra på kvällarna och på morgonen geggiga. Har inte haft linser eller smink på två veckor nu så jag förstår verkligen inte vad problemet är? Klä upp sig lite hade ju känts trevligt, smink tack!

Lillefot



- Posted using BlogPress from my iPhone