Kom igen julen!

Jag har blivit lite julfrälst sista åren med barnen. Jag är överlycklig när ljusen börjar dyka upp överallt och i motsats till dem flesta så sörjer jag när allt pynt ska ner vid nyår...
Vi är nästan klara med tjejernas julklappar, i år ska jag tygla mig och inte köpa så mycket. Barnen är 4 och 2 år liksom. Härromdagen när jag slog in paket till kusinerna var båda jätteledsna över att det inte var deras paket, så jag la två gamla gosedjurstigrar och hafsade ihop två paket till dem. Trots att vi haft dessa tigrar hur länge som helst var det stående ovationer! Det lektes en lång stund och jag fick höra hela kvällen hur snäll jag var, haha!
Så det krävs ju inte mycket, speciellt inte några dyra prylar. Det är roligare att lägga pengarna på lite utflykter. Ska eventuellt köpa den fina IKEA-spisen ihop med släkten och sen hade jag tänkt köpa lite nya musiksagor och varsin onepiece att mysa med hemma.

Förra året var jag ju mammaledig än och slog på stort under december, pysslade och bakade och sydde gardiner och grejer hela dagarna. Nu finns inte riktigt tiden men vi får gå all in på helgerna istället, haha. Nu i november är det tomtepromenaden som var grymt mysig förra året, det får bli startskottet på julen 2012. Jag har inget lektionsbelagt från den fjortonde december till 9 januari, så det blir som ett långt jullov. Lyxigt!

Nu måste jag ta mig samman och läsa i min jättetråkigt bok, sista seminariet för kursen idag och på fredag är hemtentan. Jag nöjer mig inte med annat än högsta betyg.




- Posted using BlogPress from my iPhone

God morgon!

Hade en grym helg! I fredags var vi som sagt ute och käkade på Puta Madre, inrett som en bordell och serverade mexikansk mat, åt tortillas med ryggbiff (sjukt gott kött!) och drack en drink och njöt för fullt av sällskapet. Stället rekommenderas helt klart!
Sen drack vi lite öl på en pub. Jag har inte besökt någon form av kroglokal på jag vet inte hur länge, det är i alla fall ett par år sen. Och det är verkligen inte roligt! Jag avskyr trängseln, alla packade människor som knuffas och väsnas och jag hatar att inte höra vad mitt sällskap säger. Jag fattar inte ens grejen ur raggningssynpunkt, för man hör ju ingenting. Blä. Nästa gång ska vi ses hemma hos någon istället, hoppas att det blir snart! Världens bästa vänner, ord är inte tillräckliga.

I lördags var vi på kusinkalas i Hindås, barnen hade skitkul. Vi fick klappa deras nya kattunge som var helt bedårande. Vi har funderat på att skaffa en misse själva länge. Men jag vet inte alltså. Jag har aldrig haft katt, jag är lite rädd för katter och den kommer ju inte vara unge för alltid... Det blir hårigt och jag dör lite inombords när jag tänker på fästingar och insläpade döda fåglar och näbbmöss... Dessutom lär väl grannkatten äta upp eventuell kattunge, jag har vaknat av kattslagsmål ibland och det är nog det vidrigaste ljud som finns! Som ett besatt spädbarn låter det, jag är jätterädd att Mosan ska vakna och höra det och bli traumatiserad eller nåt.

Nu är barnen sjuka igen, snart drar jag slutsatsen att båda två drabbats av en kronisk febersjukdom eller något, det är bara några friska dagar emellan och sedan kommer febern tillbaka igen. Mikael är hemma med ryggskott så nu är jag på bussen och resten av familjen är hemma och kurerar sig. Igen.

Världens sötaste tjej:



- Posted using BlogPress from my iPhone

Jag älskar dig!

Ja, igår sa lill-Svea dessa magiska ord! Kramades med sina tjocka små armar och sa glatt "älska dig mää mamma" och sen blev hon så stolt över sina nya ord att hon hela kvällen sprang omkring och mässade "älska diig, mamma, pappa, Mos". Gud, jag ryser i hela kroppen! Det är det roligaste jag vet när pratet kommer igång på allvar!

Svea är för övrigt sjuk igen, det började med hon var jätteförkyld och gnällig förrförraveckan, när hon blev bra fick ju Moa hög feber, hon smittade i sin tur Mikael som nu smittat Svea IGEN. Jaja, jag behöver ju inte må dåligt över att barnen är för mkt på dagis i alla fall...

Nästa helg blir det äntligen en riktigt tjejkväll i stan! Till och med Emelie tar tåget från Halmstad. Kommer bli helt fantastiskt!




- Posted using BlogPress
from my iPhone

Heja mig

Nu har vi fått tillbaka våra ex.arbeten och betyg för första kursen, det gick kanon! Jag känner mig så jäkla taggad och nu har även den nya kursen blivit betydligt mer intressant. Första två föreläsningarna om skolstyrningen var mycket, mycket sömniga men nu håller vi på med sekretessregler och det är faktiskt väldigt intressant. Jag trodde att det skulle bli en väldigt slapp kurs i och med att det är så lite schemalagt men det är precis tvärtom, den är sjukt intensiv med två examinationsseminarium i veckan och två ganska stora arbeten som ska in förutom hemtentan på åtta timmar och säkert sex olika böcker inom loppet av en månad.
Såg litteraturlistan inför nästa kurs som är ämnesstudier i svenska och JÄVLAR, det är närmare tjugo böcker! Tur att man lär sig att sålla!

Mikael vabbade halva förra veckan med Svea och nu har han vabbat igår och idag med Moa. Härliga vinterhalvår med konstant sjuka barn! Mosan har haft rejält hög feber och varit jätteynklig, igår natt låg hon mellan oss och gnällde och yrade i sömnen. Nu tror jag dock att hon är bättre för hon vaknade och pratade om katter och klev upp samtidigt som mig när klockan ringde. Så skönt!

Jag har ju fyllt 25 också! Det är lite ångestladdat, 25 låter väldigt gammalt. Citerar Veronika och säger att jag har alltid känt mig äldre än vad jag är, men faktiskt inte nu längre.
Har inte firat än, är så sjukt dålig på att organisera upp sånt där. Men jag ska ta med mig mina älskade tjejer (nej, inte barnen) ut och käka och dricka vin snart i alla fall, och bättre firande än så finns inte!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Det flyter på!

Idag avslutades första kursen, haft tre riktigt slappa dar med hemarbete och barnen hemma, så jäkla skönt att slippa åka in till stan varje dag!
Så nu är dom första 7,5 högskolepoängen avklarade och det har varit skitkul, förutom lite långa dagar på dagis. Men jag har ju i alla fall haft möjlighet att ha småttingarna hemma minst en dag i veckan vilket är få förunnat och nya kursen (Styrdokument och riktlinjer för läraryrket eller vad den nu heter) har väldigt sparsamt med lektioner, förutom ett par föreläsningar i veckan är det oftast bara mellan 14-15.30 vi har seminarium, en jäkla du tid som krockar med mina bussar men det blir i alla fall inga "gå upp 05 och lämna 06 på dagis"-dagar. Det känns helt bisarrt att gå upp så tidigt och dra upp barnen, en mycket onaturlig känsla att väcka sina morgonpigga barn...

I helgen var vi på Tölö barnmarknad och jag fyndade massor med bra dagiskläder, bland annat säkert tio par Moa-byxor, baggyjeans med mudd i midjan och velourmjukbyxor vilket är det enda hon går med på att klä på sig i byxväg. Klänning och leggings i all ära men jag har ju mängder med fina tröjor i kortare modell som måste få användas;). Såna där loppisar är ju rena guldgruvan för en fyndmästare som jag!
I förrgår tog vi en tripp till Ullared och fick köpt lite fina lampor som vi behövt i en evighet i vår bunker till lägenhet, Mikael gick loss rejält på julsakerna i år igen och vi fick köpt en hel del julklappar till barnen, lika bra att börja bunkra redan nu!

Idag har vi varit med Svea hos magläkaren på barnmedicin. Hon har fortfarande jobbigt med sin förstoppning stackarn så nu har vi ökat dosen av medicinen och ska ge lavemang varannan dag i två veckor. Vi har ju fortfarande inre fått något svar på vad felet är vilket känns lite frustrerande, men det är väl bara att hoppas att det blir bättre snart. Jag är tämligen säker på att hon hade kunnat vara torr nu om det inte vore för magen, som det är nu så småbajsar hon hela tiden dom dagar hon väl bajsar, är lite nervös för hur det ska gå när hon ska gå på toaletten.
Toaletten, helt sjukt att hon redan är så stor! <3


Sötaste tiger-Mosan:



- Posted using BlogPress from my iPhone

Mammas lilla Moa!

Igår fyllde vår förstfödde hela 4 år! Vi låg och ojade oss över att om tiden fortsätter gå lika rasande fort kommer hon vara 8, 12, 16(!) raketfort. Jag minns när JAG fyllde fyra, det känns inte så vansinnigt längesen. Hjälp!

Men nu är i alla fall Mosan 4 år gammal och världens goaste unge! Hon är vansinnigt snäll och empatisk för att vara så liten.
Hon är fortfarande en väldigt försiktig liten dam även om hon har tuffat till sig en hel del, nu gungar hon superhögt på lekplatsen helt själv, vågar åka nästan alla läskiga rutschkanor (även om hon bromsar med fötterna, haha) och hon hoppar från plintar och går balansgång på bänkar som om hon aldrig gjort något annat på barngympan (ja, jag blundar lite för att slippa se det, haha).
Moa kan vara oerhört lillgammal och läxar mer än gärna upp lillasyster och oss, allt från "Svea! Nu säger jag till dig på skarpen! Sista gången jag säger till dig nu!" till "Såja lilla gumman, kom här så känns det bättre", hon vill alltid trösta och sitta och gosa, flera gånger nu sista veckan har jag smugit på barnen för att det varit oroväckande tyst också hittar jag dem i sovrummet, Moa har bäddat ner Svea och hennes tummenkudde och ligger och kliar henne på ryggen och sjunger, precis som jag gör med henne varje kväll. Bedårande!

Hon ÄLSKAR att läsa, vi lånar hem tjocka kapitelböcker och läser på kvällarna eller när Svea sover middag. Hon har börjat skriva väldigt mycket nu, sitt eget namn samt "Bella, Ella och Ida" har hon kläm på nu, kompisarna på dagis. Hon kan få till "Svea" ibland och brukar skriva "Mamma" fast med sissådär sju "M" och ett "A". Vi övar alfabetet hemma nu och snart sitter det!
Hon älskar att titta på film, speciellt prinsessfilmer såklart...
Strular med maten än, uppskattar helt klart mest halvfabrikat dränkt i ketchup till min stora sorg, eller tacos och pizza... Hon gillar dock "grytakött" eller "grått kött" (=kyckling i lergryta). Hon äter i alla fall jätteduktigt på dagis och uppenbarligen får hon i sig tillräckligt för att växa och må bra, även om hon är en liten speta än.
Godis och snacks kan hon vräka i sig som en hel karl.

Moa pratar jämt och sover aldrig, inte ens en 11-timmarsdag på dagis (händer väldigt sällan tack och lov!) tröttar ut henne, även om hon vaknat 05 somnar hon oerhört sällan förrän 20.30! Hon är 4 år men har sömnbehov som en vuxen.
Hon är så himla lik mig! En helt fantastisk liten människa!;) Älskade, underbara Moa!




- Posted using BlogPress from my iPhone

Stress, stress!

Nu vill jag lova att det är full rulle hela dagarna! Känns som att jag springer överallt, springer till dagis med barnen på morgonen, springer som en skållad råtta mellan tåg och spårvagnar, mellan föreläsningssalar och bibliotek och springer sedan för att hämta barn och lagar mat i ett förbluffande tempo. Pust.
Men bortsett från min grova ångest över att vara ifrån barnen så mycket så är det rätt gött ändå, härligt att få använda hjärnan lite och lära sig nytt efter ett par år i en bebisbubbla och jättekul att lära känna så mycket nytt folk!

I söndags var det dags för Moas första bamsegympapass och jag och Magdalena var med och tittade på eftersom att vi ska ta över som ledare sen.
Moa älskade det! Jag satt med blanka ögon och skrattade åt hur söta alla barnen var när dom hoppade runt i Lille Skutt-hinderbanan och sedan på sina mattor på avslappningen efteråt, SÅ söta! Det kommer bli en kanongrej att ha varje söndagseftermiddag sen under höst och vår.

På dagis går det också jättebra nu, har sagt det en miljon gånger innan men herregud vad tacksam jag är över att vi bor just där vi bor och har vår förskola. Svea har kommit ur sin slagsmålsfas och kommer ytterst sällan med tjuvnyp mot sina stackars kamrater. Hon har lärt sig säga alla barnen namn och babblar för fullt om "Ineeeez" och "Niiiilss" hemma nu. Jag tror att hon trivs väldigt bra med att inte vara minst längre, och att kunna kommunicera hyfsat, Svea har aldrig gillat att vara en bebis, lyckan är total när hon klarar grejer hon inte kunnat innan och när vi förstår vad hon säger.

Moa har målat en spindel på ett löv, tänk att jag har ett så stort barn!




- Posted using BlogPress from my iPhone

Det går framåt!

Efter några dagar i feberyra-liknande tillstånd av all stress med böckerna så börjar det lugna ner sig nu.
Ska träffa en tjej om en stund och köpa den stooora tjocka kursboken som är viktig att ha och en annan bok har jag lyckats låna, det fattas ännu ett gäng böcker men jag har nu läst alla kapitlen som behövs och tagit anteckningar ur en av dom här på bibblan.
Stress är verkligen inte min grej, och jag börjar nästan panikandas av tanken på att sitta på ett seminarium och inte veta vad det handlar om för att jag inte läst innan. Men nu tror jag att jag kan pusta ut lite som sagt.

Snart börjar vi med lite utvecklingspsykologi som jag älskar, och en massa spännande föreläsningar om detta ligger på schemat.
Nästa vecka slutar jag dock 16 eller 17 varje dag utom torsdagen som är ledig. Inte kul. I måndags hämtade vi barnen strax innan 17.30 och som förväntat var det väldigt gnälligt vid maten, sen var det Bolibompa och läggdags nästan direkt för Svea och jag blev så himla ledsen när jag insåg hur mycket tid jag kommer att missa! Så vidrigt jävla hemskt!
Moa har kissat massor och druckit galna mängder vatten på kvällarna (hon brukar vara jättesvår att få i vatten) och hypokondriker som jag är ringde jag 1177 och där frågade dom hur det hade varit under dagen vilket jag såklart inte kunde svara på, för då var hon ju på dagis. Så jag ringde dagen efter och kollade läget med fröknarna och det känns bara så jävla fel att fråga någon annan hur mitt barn mår. Det är VI som ska ta hand om våra barn. Är väl medveten om att man även måste kunna försörja sina barn och då måste man vara iväg på dagtid. Men det känns ändå outgrundligt fel.

Moa plåtade snygg tjej:




- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sahlgrensgatan,Göteborg,Sverige

Tisdag

Sitter på tåget och är helt slut, har vaknat massor av gånger inatt och yrat om skolböcker som måste införskaffas. Har bara fått tag i en bok av fyra än så länge, det verkar hopplöst att få tag i låneexemplar och det tar verkligen emot att slänga ut en massa pengar på att köpa! Nästan allt är nyutgåvor också och kan inte köpas begagnat. Blä. Vi satt fyra stycken på biblioteket igår och turades om att läsa och göra anteckningar ur deras exemplar som inte är för hemlån.

Måste säga att jag först tänkte "åh herregud" när jag träffade klassen, alla är väldigt unga och fnissiga. Kände mig lite som en gammal stofil. Men nu har jag pratat med många och alla är jättetrevliga, och tjejerna i min basgrupp är grymma! Det kommer nog bli väldigt bra det här, nu när man vet vilka grupper man så blir genast schemat betydligt bättre också! Har fortfarande en del långa dagar men imorgon är jag ledig till exempel och på fredag slutar vi tidigt! Idag är den första riktiga föreläsningen också, ska bli spännande. Nu känns allt stabilt, utom möjligen stressen över att sakna böcker.

Lill-Svea har sedan sin tvåårsdag fullkomligt exploderat i sitt ordförråd! Hon pratar hur mycket som helst! Långa meningar också, hon svarar i telefon och säger "Hej, vagö duuu?" och skriker saker som "Svea ska haaaa taft!" jag blir helt chockad varje gång, det kom verkligen plötsligt! Stora duktiga tjejen!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Första skoldagen

Nu är jag på väg hem från första dagen i skolan. Det vara bara upprop idag och säkert 2-300 pers där så jag vet intala vilka det är som jag ska gå med än.

Det var massa info från rektorer och lärare och studentkåren och så, och glad dragspelsmusik emellan varje talare. Satt bredvid en skum kille som suckade och stönade och såg SKITARG ut varje gång det lilla bandet spelade och han klappade inte händerna åt något och satt till slut med huvudet lurad mellan knäna, tydligt uttråkad och lidande. Och då satt vi ändå längst fram. Han kändes lite halvläskig och jag bli väldigt glad när han gick efter halva tiden.
Imorgon börjar tydligen nollningen som pågår i tre veckor, oroar mig lite över att alla kommer vara med och bli jättetighta. Jag har absolut ingen lust att lägga ner kvällstid på det, kommer vara borta från barnen massor nu första kursen ändå. Annars hade jag nog lätt varit med faktiskt, studentlivet är nog jäkligt kul. Men jag har ju något betydligt bättre som väntar där hemma förstås!

Ska nog bli jäklig kul det här!




- Posted using BlogPress from my iPhone

Min lilla bebis

Min bebis blir 2 år imorgon. Gud vad sjukt att hon redan är så stor. Inte för att tiden gått fort, det har inte varit några smidiga dagar som bara sprungit iväg sen lill-Svea föddes direkt, haha.

Coolaste ungen i världen är hon i alla fall. Så jäkla rolig, så full av bus och sån tokvilja! En vilja som inte är av denna värld. Att ha vår lilla Sverker i sitt hem gör ingen sysslolös eller uttråkad.
Hon älskar att äta, att bada, att titta på Pippi. Hon ÄLSKAR djur, speciellt katter som hon klappar och kramar hej vilt med en galnings skratt (stackars grannkatten flyr i panik när han ser henne), andra favoriter är apor och ankor. Hon sover med en badanka varje natt, och hennes favoritsängkamrat är en tummen-kudde som hon döpt till Mimmi, hon älskar att klappa på Mimmi och krafsa på Mimmis garnögon och mun.

Hon äter allra helst ärtor, majs, oliver och dricker helst saft (hon är lätt besatt av saften som vi inte kan vara utan då hennes magmedicin måste blandas ut i den och får minst en gång om dagen ett hysteriskt utbrott över att hon inte får någon saft).
Hon älskar art gunga (nun-nun på Sveaspråk) och kräver att man sjunger "Här kommer Pippi Långstrump" eller "Tänk om jag hade en liten apa" medan jag puttar på.
Hon är superkittlig till min stora förtjusning. Hon har fortfarande en ljuvligt rund liten bebismage som sticker ut rejält när hon har ätit, hon älskar sin mage och vill gärna visa upp den och klappa på den ofta. Hon avskyr sina blöjor och hade gärna sprungit naken jämt om hon fick, hade vi bara haft ork och tålamod hade hon varit torr för längesen, har under sommaren ofta gått utan blöja hela dagen utan olyckor.

Svea 2 år kan skryta med dom allra härligaste smällkyssarna, den allra sötaste (och snabbaste) lilla springstilen, de allra vackraste blå ögonen och hon har den högsta och mest intensiva lilla stämman av ALLA. Svea hörs och hon syns!
Hon förbluffar mig varje dag.
Jag älskar dig mitt lilla tokiga barn, du är så oerhört fantastisk.




- Posted using BlogPress from my iPhone

Fredag!

Nu har jag fått öppnat mitt schema inför första studieperioder, fasade för att det ofta skulle börja redan åtta på morgonen och oron var befogad, nu under första kursen är det ofta lektion (eller föreläsning kanske det heter nu?) redan 08 på morgonen, sen är det kanske lunch två timmar för att sedan köra igång runt 13-17 igen. Det blir långa dagar!
Tack och lov att jag inte är ensamstående, för då hade det aldrig gått. Pendlingen tar minst 1,5 timme varje väg om alla byten klaffar, vilket de väldigt sällan gör. MEN, det är alltid minst en dag ledigt varje vecka, ofta på onsdagar vilket innebär att skulle det bli långa dagar en hel vecka så blir det aldrig mer än två dar i stöten för barnen i alla fall och det är ju guld värt!
Men fy för att sluta vid 17 och knappt hinna hem och pussa på barnen innan det är läggdags! Fast det är väl dessvärre så som verkligeheten ser ut. Får trösta mig med att när jag väl är färdig sen så kommer vi ha långa ledigheter över loven tillsammans och med allra största sannolikhet kommer jag inte behöva pendla speciellt långt heller, skolor finns ju överallt.

Imorgon ska jag in till stan och fira världens finaste Veronika på hennes födelsedag, det blir kombinerad 25-årsfest/kräftskiva. Minus kräftorna för mig då, ännu en sak att sätta upp på vuxenlistan. Jag har väldigt svårt för att äta djur som man verkligen ser är djur, inte för att jag är empatisk mot djuren utan för att det är lite läskigt. Har ätit kräftor en gång och då fick jag dem skalade åt mig. Och kräftorna ser inte bara ut som vattenlevande insekter, de har en bajsränna också...
På tal om insekter så är Svea livrädd för alla slags kryp. Det började med hennes hat mot mördarsniglar, ser hon en snigel skriker hon och vägrar gå ett enda steg, jag får bära henne hela resten av vägen dit vi ska. Sedan hade hon en incident med myror när vi lekte på lekplatsen för ett tag sen, hon råkade ställa sig precis vid ett myrbo och stod där ett tag och lekte med en sopborste när hon plötsligt vrålar rätt ut, då har en halv myrstack börjar krypa uppför hennes ben, så det stackars barnet var täckt med myror upp till knäna, vi fick borsta och borsta och ta av shortsen och blöjan och trösta en lång, lång stund. Idag på ICA satt hon i vagnen och åt en Piggelin medan jag hämtade ut ett paket när hon plötsligt börjar gråta förtvivlat. Då har en fluga satt sig på hennes fot. Stackars barn! Jag tror inte ens att jag var så känslig mot smådjur när jag var liten, och jag var rätt skraj av mig.

Vet inte om jag sagt att jag har fått en alldeles underbar, grym kamera av min kära Mikael. Men det har jag, världens finaste present. Det är så jäkla roligt!

Jag har blivit en snobb

Jag har alltid varit en väldigt anspråkslös kvinna. Nöjd med det enkla, en kvinna som tycker att det är lyxigt att ha Maizena hemma (det är det verkligen, vilken lycka när man ska reda en gryta eller sås och inser att Maizenan inte är slut... Blir lycklig när jag tänker på det...).

Men jag har lagt till med en ny, snobbig sida nu. Det började med barnens kläder, jag är jättepetig med att allt ska vara "märkesplagg", låt oss säga att jag ska buda hem en tröja på tradera, det finns en jättefin från låt oss säga Lindex och en halvful från polarn eller dylikt, då köper jag den halvfula bara för att det är märket (kan visserligen ha med snålhet att göra också för jag vill kunna sälja vidare eller åtminstone kunna tvätta den ett par gånger utan att den tappar färg eller krymper). Men det är ju faktiskt barnkläder vi pratar om, plagget ska inte användas för alltid och är för litet efter ett par månader.
Sen inser jag att jag själv äger knappt ett enda dyrt märkesplagg, och vill således elda upp hela min garderob. Jag kommer vara fattig student i flera år och kommer inte ha råd att köpa dyra kläder, så jag får väl gå naken tills dess. Jag spyr på tanken att gå in på Gina och köpa ännu ett plagg som faller sönder typ direkt. På tal om det har jag lyckats förstöra säkert ett tiotal byxor samt leggings sista halvåret, det är hål i allt. Detta skyller jag enbart på dålig kvalitet och inte på jojjobantande och en tendens att klämma mig i för tighta plagg.

Jag hatar vår fula lägenhet och våra fula möbler. Jag vill ha fina saker, och gärna någon som organiserar allt då jag är värdelös på inredning. Och det finns det absolut inga pengar till.
Jag vill leva över mina tillgångar och skaffa ett kreditkort! Vi har alltid varit väldigt kloka och ekonomiska och köper absolut ingenting på avbetalning, men nu är jag avundsjuk på alla som är dumma nog att göra det.
Så det är tur att jag är ansvarsfull nog att bara fantisera om det.
Jag vill köpa nytt allt allt allt! Nu väntar fyra år med CSN och efter det ett mindre välbetalt yrke, bläää.
Får hoppas att jag hittar min inre och nöjer mig med Skopunkten och eldoradooliver igen.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Heldag på djurparken

Idag hade vi ledsnat rejält på att sitta hemma i vår lägenhet/bunker så vi tog en tripp till Borås.
Jag ska inte ljuga, jag tycker ofta att det är lite läskigt att åka långt ensam med barnen när man inte har en bil att lassa in dem i när det krisar, och lite svettigt blev det några gånger men överlag gick det kanon.

Vi fick hoppa av tåget när vi kommit halvvägs, det var tydligen spårarbeten. Ersättningsbuss kom men den hade ingen plats för barnvagn så jag fick plocka ur vagnen och lägga in den i bagageutrymmet. Svettigt.
Väl framme fick vi irra runt en bra stund innan jag fattade vilken buss som gick till djurparken. Svettigt. Det är i såna lägen man är glad att man har med sig mutor i form av festis och Tom&Jerry-kex!

Det är var grymt mycket folk i djurparken idag, jag trodde alla börjat jobba men tji fick jag. Vi hann hälsa på många fina djur i alla fall och barnens favoriter var helt klart aporna med rosa stjärtar, tror att det är någon form av minibabian.
Fast jag vet inte om inte Svea gillade en stor grön plastödla i dinosaurieparken mer, hon vägrade släppa den och skrek åt andra barn som försökte klappa den, "JAJJA! SVEAS! SVEA HAAAA ÖDLA! SVEEEEEAS!". Också svettigt. Detta galna barn, hon kanske borde stannat där bland vilddjuren?
Sen sprang Moa ifrån mig bland allt folk i aphuset och Svea försökte kasta in sina skor över staketet vid savannen, annars klarade de sig utan anmärkningar.

Snart fyller båda tjejerna år. Har varken hunnit planera presenter eller kalas än!




- Posted using BlogPress from my iPhone

Höstplaner

Nu är det måndag och Mikael har börjat jobba igen. Känns lite bittert. Bortsett från den soliga veckan som jag är helt galet tacksam över så har det varit riktigt trist väder, också bilen som brakade ihop på det. Har knappt hunnit med en enda rolig utflykt som planerat, och med den vidriga räkningen från bilverkstaden så hade vi väl inte haft råd med det ändå. Så det var en snopen semester.
Ryser i hela kroppen när jag tänker på den kommande hösten och en till helvetesvinter. Förra hösten tror jag att det ösregnade åtminstone 90% av alla promenader till och från dagis. Och vintern ska vi inte tala om, får såna hemska flashbacks av att jaga Svea som springer nedför isbackarna, pissblöta vinterskor som drar in slask och grus i hela hallen och magsjuka efter magsjuka och snorande och slemhostningar nätterna igenom.
Jag känner ett sånt omänskligt hat mot vinterhalvåret (eller nio månader minst skulle man väl kunna säga snarare än halvår).
Jag vill inte. Det är helt oförklarligt att man kan leva i detta land.

Men än så länge är det inte vinter i alla fall! Jag och tjejerna är hemma resten av månaden, kan hända att dom får gå några timmar på dagis innan för att inte helt trilla ur rutinerna när det är dags att börja på riktigt.
Jag har börjat kolla över listan med litteratur inför höstterminen, ska snart sätta mig och ringa runt till olika bibliotek.
Ska skaffa mig ett gymkort nu när jag kommer vara i stan nästan varje dag, troligtvis på Sportlife. Fan vad gött det ska bli! Jag är så snål att jag kommer tvinga mig dit även om jag inte vill, bara för att jag måste få valuta för månadsavgiften! Sen kommer jag fortsätta gå på tisdagsgympan här i Horred och sen ska jag och Magdalena ta över som ledare för bamsegympan på söndagarna, barn 4-6 år. Ska bli skitkul!
Måste verkligen komma igång med träningen för dieter är nog inget hållbart för mig. Citerar Mikael, livet känns meningslöst när man inte får äta gott. Myskväll med ett glas bubbelvatten, inte så kul.




- Posted using BlogPress from my iPhone