Japp, då var det dags för öroninflammation nummer fyra, dubbelsidig den här gången dessutom. Vi blev helt paffa när det visade sig på Vårdcentralen idag, för vi var där för att kolla upp hennes överjävliga hosta och pipande andning, men det blev jackpott på öronen istället. Min stackars bebis! Den här gången är hon riktigt dålig, feber som inte vill ge med sig, och löjligt mycket slem i bröstet som väcker henne med hosta HELA tiden, enda sättet att få henne att somna in är i vagnen som man får fortsätta gunga varje gång det kommer en hostattack för annars vaknar hon. Så här sitter jag.
Hon är så ynklig och klängig och vill helst ligga och ha kroppskontakt hela tiden (vilket verkligen inte är hennes grej, hon sover helt ensam), men hostandet väcker henne varje gång hon somnar in på mitt bröst. På tal om bröst har hon ätit löjligt lite idag också, jag hoppas verkligen att hon tar igen det i morgon!
Och igår blev min lill-Mosa 2,5 år! Det blev nada firande för hennes del eftersom syrran har fullt fokus från mig just nu, men Mikael är hemma och busar i alla fall. Vi får ta igen det senare!
Som sagt, jag avskyr känslan att inte kunna finnas till för båda mina barn samtidigt, hela tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar