Viktnedgång januari

Vägde mig i fredags efter en månad av duktighet, det slutade på -6,5 kilo och jag är nöjd med tanke på att jag åt kolhydrater till lunch under VFU:n! Håller man sig inte under 20-30 kolisar om dagen ska ju viktnedgången minska en del.
Kul att se att LCHF ger i stort sett lika goda resultat som pulvret, trots att jag inte var strikt. Så nu är jag taggad att fortsätta helt klart! Ska bli spännande att se ifall vikten fortsätter minska i nästan samma takt nu, kan ju tänka mig att första månaden ger absolut bäst resultat, MEN nu har jag ju tänkt börja träna också så mkt jag hinner. När jag gått ner första delmålet ska jag unna mig ett dyrt frisörbesök vilket jag aldrig gör annars. 7 kilo kvar till dess!

Idag började mattekursen, sitter på tåget hem nu och är sjukt trött! Det är ett tufft schema och jag kommer behöva gå upp kl 05 nästan varje dag. Vidrigt! Jag kommer aldrig, aldrig någonsin bli en morgonmänniska!

I helgen slappade vi mest. Storhandlade (som vanligt...) och åkte till simhallen i lördags. Svea är helt galen i vatten. Jag tror inte att hon någonsin är så lycklig och nöjd som när hon skvalpa omkring (det finns en anledning till att hon får bada i baljan många timmar i veckan hemma...). Hon åker vattenrutschkanorna helt själv och "simmade" själv med puffar på det djupa, härlig kontrast mot Moa badkrukan som hänger sig fast helt krampaktigt på en. Jag älskar ju vatten själv, även om jag tycker att själva bassängbadandet känns grymt ohygieniskt. Ska försöka åka sot med dom en gång i veckan så kan jag motionssimma under tiden.
Gud vad jag är redig!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Tisdag

Nu är jag på väg ner till VFU:n, aningen försenad (tack för det LCHF-magen, det finns inget bättre sätt att börja dagen på än på en offentlig toalett).

Premiären för bamsegympan gick kanon! Det var en nagelbitare i början av passet då vi inte fick igång stereon, föräldrar och barn började välla in och svetten lackade. Det visade sig att någon hade dragit ur sladdarna till högtalarna... Men sedan gick det kanon för att vara första gången och några ungar ville inte gå hem! Så det här blir nog en trevlig söndagsaktivitet från och med nu.
Igår tog vi med barnen som var hemma från dagis med förkylning en sväng till Ullared, jag har ALDRIG sett så lite bilar på parkeringen! Jag och Lotta åkte förra vintern ganska sent ett par gånger och var inte ute från varuhuset förrän en halvtimme efter stängning några gånger men även då fanns där mer bilar. Vi kunde till och med parkera närmast ingången igår! (var tvungen att fota så att jag har bildbevis, haha!). Köpte massa vanliga bra-att-ha-tråkprylar och lite nya gardiner i vårfärger, vilken lättnad att plocka bort de gamla! Jag har insett nu att hissgardiner är verkligen inte min grej, jag kan inte hänga upp dem snyggt utan det ser ut som en ledsen matta som någon försökt knyta ihop i kanterna. Tjejerna fick massa nya pysselgrejer och varsin ny ryggsäck till dagis.

Nästa vecka börjar en ny kurs, matte. Nu kommer jag få sona mina ord om hur lätt det är! Mina matematikkunskaper är verkligen skamligt dåliga, tack och lov att jag bara ska undervisa småttingarna för jag tvivlar på att jag någonsin kommer kunna räkna speciellt bra.


- Posted using BlogPress from my iPhone

VFU

Första veckan i skolan är avklarad och det är så himla kul! Jag har så lätt för att fästa mig vid folk och platser att det kommer kännas jättesorgligt när den här VFU-perioden är över. "Min" klass är en F-2:a vilket är väldigt kul för då får man prova på hur det är i lite olika åldrar.
Det är verkligen skillnad från hur jag minns lågstadiet, barnen är så duktiga och det är verkligen disciplin i det här klassrummet. Jag är ju enbart van vid småbarn så jag blev lite förskräckt över att det var så strängt och många regler när jag kom först men jag förstod ganska snabbt att det behövs tuffa regler och barnen verkar må väldigt bra av det. Ingen avbryter när någon annan pratar och ingen tillåts ta mer plats än någon annan och det är väldigt viktigt att barnen inte grupperar sig så att någon hamnar utanför. Jag är verkligen imponerad av mina handledare och jag har lärt mig extremt mycket!
Det är SÅ roligt! Jag älskar att lyssna på barnen, att hjälpa till med deras uppgifter och att bara vistas i miljön. Nu känns det verkligen att jag har gjort rätt, att jag kommer trivas med det här yrket när jag äntligen blir färdig.
Måste framförallt öva på att bli tuffare, jag är ju ingen sträng människa som höjer rösten eller säger ifrån i första taget. Men bara under dagarna jag varit där ser jag framsteg, så det ska nog gå vägen ändå.
På onsdag ska jag hålla i en lektion med sexåringarna, har inte funderat ut riktigt vad jag ska göra än men jag smider planer för fullt.

Det nyttiga livet går bra! Den här veckan har jag ju ätit lunch i skolan med barnen och den maten är INTE låg på kolhydrater direkt så där sprack ju LCHF-grejen men det får det vara värt för jag tänker inte smitta av något diet-tänk på barnen. Men annars har jag varit väldigt strikt och har inte ätit något sött eller salt (läs: chips) på en månad nu, vilket är mitt absoluta rekord någonsin. I början av februari är det vägning, jag vågar inte hoppas på något storslaget men magen är betydligt plattare (jag ser mina tatueringar utan att släta ut valkarna först, haha!) och dubbelhakan och överarmarna är inte alls lika läbbiga. Åh, jag har varit så duktig!
Jag märker skillnad i sötsug dramatiskt nu när jag ätit kolhydrater till lunch igen, det räcker verkligen med en ynka potatis för att ha-begäret ska öka helt galet!

Imorgon är det dags för premiärpasset med Bamsegympa. Moa har väntat och väntat! Jag var lite nervös för att styra upp hela den här grejen innan med alla vilda fyraåringarna men nu känner jag mig hur lugn som helst efter veckan i skolan, haha. Ska bli grymt!

Min första "till fröken"-teckning:



- Posted using BlogPress from my iPhone

Fredag

Usch, vilken vecka. Mikael fick flytande asfalt i hela ansiktet på jobbet (gick förvånadsvärt bra trots allt) och lill-Svea har haft så vansinnigt ont i magen sedan i onsdags, det har nog aldrig varit så illa som nu!
I morse verkade hon febrig när hon gick upp och gick två flaskor saft, uääääk sa det sen och saften kom upp i en kaskad, ingen spya alltså utan bara saft. Efter ett bad var hon hungrig och åt 1,5 kokt ägg och samma sak hände, ägget bara flög upp. Ringde både 1177 och barnmottagningen och båda trodde precis som jag att det var helt stopp i magen, det fanns ingen plats kvar.
Efter ett lavemang och mycket gråt blev hon gladare och har ätit med god aptit hela dagen. Jag är SÅ JÄVLA LESS på det här! Nu måste de göra något åt hennes mage! En sköterska lovade att Sveas doktor ska ringa mig på måndag och "diskutera hur vi ska gå vidare", har hon inget jäkligt vettigt att komma med ska hon få skriva en remiss till gastromottagningen på Östra, för jag känner mig väldig säker på att något inte stämmer med hennes tarmar. Dubbeldos av "mirakelmedicinen som hjälper alla" hjälper inte ett jävla dugg. Jag vägrar se mitt barn ha så ont mer nu!

Dieten går lysande! Dagens käk:
Frukost: Ett kokt ägg (skulle ätit två men blev som sagt avbruten av äggspyan).
Lunch: En ölkorv.
Middag: LCHF-hamburgare, köttfärsbiffar och oopsiesbröd, egengjord dressing och gräddfil samt grönsaker.
Gårdagens meny:
Frukost: Omelett.
Lunch: Lite bacon+sallad.
Middag: Lasagne med aubergine istället för pasta.

Idag handlade jag lite nya kläder till barnen, tänkte shoppa loss ordentligt på halva reapriset men det fanns mest skit, handlade dock ett rejält lager trosor och strumpor till båda två på Lindex, en klänning till Svea och mysbrallor till Moa. Inne på p.op var det sjukt utplockat men de fick varsin klänning där med i alla fall.

Nu blir det snart film, Viaplay är en riktigt guldgruva för oss filmslukare!

Allra sötaste lillasyster!:



- Posted using BlogPress from my iPhone

Mat igen!

Bestämde att 11 dagar ren kur med Modifast fick räcka! Så igår körde jag igång med LCHF istället, ni kan aldrig ana vilken lycka det är att få äta igen! Och god mat dessutom, jag är i himlen.
Räknar med att kroppen tackar belåtet för att slippa svälta och suger åt sig allt fett jag stoppar i mig nu första veckan eller så, så jag tänker inte väga mig på ett tag för att slippa eventuell viktchock.

Hur som helst har det varit en jäkligt aktiv helg i alla fall. I lördags var jag och Magdalena på Bamsegympa-utbildning i stan hela dagen, för nu kör vi snart igång som ledare för en grupp med 08:or, under hösten har vi ju bara varit där som hjälpredor. Jättebra kurs (även om jag alltid känner mig rätt malanpassad i såna där sportiga sammanhang) och vi fick med oss material, cd-skivor, en bok med övningar också givetvis de snygga blå Bamse-tröjorna. Jag och Moa har plöjt igenom uppvärmningspassen några gånger och är båda två väldigt taggade!
I går gick vi en promenad runt Horredssjön på hela 8 kilometer (!!!). Rena döden med alla backar och 30 kilo barn i vagnen. Försöker tänka hurtigt och positivt och intala mig att det var HÄRLIGT och UPPFRISKANDE, men nej det var fruktansvärt. Av alla motionsformer är nog promenader/löpning och simning fram och tillbaka i bassäng det absolut tråkigaste man kan göra.
Kör jag ett gympapass eller tränar med vikter så känner jag mig väldigt nöjd med själv efteråt och kan till och med tycka att det är ANINGEN roligt under tiden jag lider, men efter den hemska promenaden igår var jag bara sjukt trött, hade ont och tänkte "hur fan kan du göra såhär mot dig själv?". Upplevelsen hade kunnat bli något mer angenäm ifall inte Svea hade skrikit sista 20 minutrarna hem för att hon frös om fingrarna. Och dessutom tycker jag att det är en hemskt obehaglig känsla att svettas som en gris och frysa samtidigt i minusgrader.

I alla fall, dagens LCHF-meny:
Frukost:
Några ostrullar+salamiskivor.
Lunch:
Två stekta ägg, en chorizo med kötthalt 95%, gurka och körsbärstomater.
Middag:
Kålpudding med gräddsås och några skrämda små lingon (hittade ingen helt sockerfri lingonsylt).

Mums.

Modifast-diet dag 9

Igår var det dags för invägning, totalt -3,5 kilo stannade vågen på första veckan. Jag är helt klart nöjd även om jag hade hoppats på ännu bättre siffror (jämför med de andra modifast-tjejerna jag hänger med i ett forum som gått ner upp till hela SJU kilo första veckan, med då har de också lite högre startvikt än mig), dessutom är det knappast nyttigt att verkligen rasa i vikt heller. Om inte annat så föredrar jag att min hängiga hud följer med LITE i alla fall...

Hur som helst är det i alla fall mycket lättare nu! Tror att det blev en lite vändning där efter en vecka, jag är inte alls lika hungrig längre och känner mig inte segare och sjukare än vanligt. Skulle tro att kroppen börjat vänja sig nu. Dock insåg jag igår när jag var iväg hela dagen i skolan att det är jäkligt viktigt att inte låta det går mer än fyra timmar mellan måltiderna. Slarvade och åt andra shaken kl 12 och fick inte i mig nästa förrän vid 18 och då var jag hungrig och INTE på gott humör.
Gjorde även tabben att byta smak igår, köpte en hel låda med vaniljdryck. Kan vara något av det vidrigaste jag smakat! Vaniljsmaken är väldigt underlig och konsistensen och den övervägande smaken är smält smör, eller margarin. Flytande margarin smaksatt med någon illaluktande parfym ungefär och man känner sig helt slemmig i munnen efteråt. Eftersom att jag är snål har jag bestämt mig för att äta upp varje påse ändå och sista tre gångerna har jag fått hålla för näsan och halsa hela drycken istället för att sitta och smutta som jag brukar på chokladsmaken. Så vi kan väl dra slutsatsen att jag fått ut något positivt av mitt hårda festande förr i tiden, öl och sprithalsandet har lärt mig att öppna strupen ordentligt.

Barnen är jätteglada över att vara tillbaka på dagis nu efter tre veckor hemma. Speciellt Svea som jag fick släpa hem igår vilt sprattlande och skrikande. Jag tycker inte att det är lika kul, trodde att det skulle vara väldigt skönt med lite barnledigt nu när verkligheten kör igång igen, men det är tomt och tråkigt.

Modifast-diet dag 6

Japp, då var man inne på den sjätte dagen med Modifast.

Jag har testat drycken och puddingen med chokladsmak, drycken dricker jag mest, smaken är helt okej men nej man känner sig väl inte jättemätt efteråt och jag börjar ledsna på den jäkla shakern och framförallt att diska skiten, det känns som om man har en ersättningsbebis igen. Väldigt käck frukost för mig visserligen som har så svårt att äta på morgonen.
Puddingen däremot, det är fina grejer! Den smakar nästan som vanlig chokladpudding, det är underbart att få sitta och äta med sked och ta lite tid på sig istället för att bara hälla i sig drycken. Det är samma kalorimängd i både dryck och pudding så hade jag inte haft två godisgalna barn så hade jag ätit puddingen oftare, men jag tvivlar på att tjejerna hade velat äta sin lunch om jag satt bredvid med chokladpudding så den äter jag bara på kvällen när barnen eskorterats till sina sängar. Man blir dessutom betydligt mättare!
  Sen finns det även soppor, jag har ätit potatis och purjolöksoppan till middag ett par dagar nu och det smakar hyfsat, konsistensen är rätt blaskig men man kan blanda ut den med mindre pulver om jag förstått det rätt. Det är väl ingen fantastiskt kulinarisk upplevelse direkt, men det går att äta varmt vilket uppskattas.
Sist men inte minst finns det bars, små chokladkakor. Unnade mig en sådan som fredagsmys i fredags utöver mina 890 kalorier i resten av dagens intag, barsen innhåller 120 kalorier och var galet god, smakade förutom choklad lite kolaaktigt med något crisp i. Man kan om man vill byta ut en måltid mot två bars för samma näringsvärde, det kommer jag säkert köra med i skolan sen för att slippa allt pulver.

Så hur mår man då med 890 kalorier om dagen? Inte toppen direkt, men det verkar bli bättre för varje dag som går. Jag är jättedålig på att dricka tillräckligt, men hinkar man i sig vatten (eller cola zero...) så slipper man i alla fall huvudvärken som jag drogs med första tre dagarna.
Jag har varit tröttare än vanligt och väldigt frusen, men magen har mått väldigt bra i alla fall (tror jag det, när den slipper proppas med onyttigheter hela dagarna, godis och chips är väl inte det mest magvänliga man kan äta).
Sen har jag såklart varit jävligt hungrig. Kaloriintaget är ju verkligen BETYDLIGT mindre än vad jag är van vid, herregud dessa 890 kalorier har jag ju lätt ätit upp bara kvällstid med lite chips och dipp och kinapuffar efter en hel dags ätande. Nu är jag inte sugen på något sånt, jag vill ha MAT. När resten av familjen äter vill jag dö lite inombords, LUKTEN av maten är nästan värst! I fredags åt Mikael och barnen pizza, så fort dom öppnade dörren och kom in med lådorna så kände jag mig nästan lite mordisk sådär, när jag sedan såg Mikael sitta och skära upp sin inbakade pizza och den smälta osten som vällde ut dog jag inombords, jag har nog aldrig varit så sugen på något i hela mitt liv. Att sitta och smutta på sin modifast-purjosoppa då, det mina vänner är tamejfan självdisciplin. Jag fantiserar om mat hela tiden, jag drömmer om mat. Öppnar jag kylskåpet nu och känner lukten av kalla Mamma Scan köttbullar så vill jag attackera som ett blodtörstigt djur, och jag är inget fan av Mamma Scan i vanliga fall.
I lördags SYNDADE jag och åt en skiva rökt kalkonpålägg och lite gurka till min soppa och det var magiskt. Precis det jag ville, att mager mat som inte smakar någonting skulle vara en halleluja-upplevelse.

I morgon ska jag väga mig, upp till bevis!

År 2012

Här uppdateras det flitigt! Vi har haft jullov nu i nästan tre veckor nu jag och fisarna. Fantastiskt skönt att slippa flänga runt halva västsverige varje dag och sova länge på morgonen- det har vi faktiskt gjort! Barnen har vaknat tidigast 08 vilket är lite av en världssensation!

Men 2012 var det. Den absoluta höjdpunkten är (som alla år) att se hur tjejerna växer och utvecklas, det är verkligen ofattbart.
Fast i år har jag faktiskt fokuserat lite på mig själv också, det var ju ett tag sen. Jag är så glad att jag fixade högskoleprovet och matten på komvux (helt klart ett av mina mest malliga ögonblick någonsin, det var SVÅRT!) och att jag sedan kom in på lärarutbildningen på GU. Även om jag gnäller en del om hur stressigt det är att pussla ihop skolan och pendlingen med familjelivet så älskar jag att plugga och att ha en sysselsättning på dagarna. Det låter kanske hemskt men åh vad skönt det är att inte vara mammaledig längre! Bara en sån sak som alla underbara tjejer i min klass, jag trivs verkligen.

Jag är fortfarande tjock dock och körtkortslös, men överlag är jag väldigt nöjd med årets bedrifter.
Har hoppat på en pulverkur nu med Modifast, är bara på dag 2 än även om det känns som om jag har svultit i evigheter. Hemskt. Och ja, jag vet att det inte är nyttigt eller bra för kroppen. Det enda sättet som fungerar är att träna och äta måttliga portioner. Bla bla bla. Låt mig straffa min feta kropp i fred! Vet inte hur jag ska formulera det på fler sätt, jag tror att lite riktigt tortyrdiet kan vara nyttigt för mig, att jag kan lära mig något. Efter ett par veckor med det här pulvret kommer jag förhoppningsvis äta morotstavar med ett leende och tycka att det smakar himmelskt.
Uppdaterar viktnedgången efter en vecka eller så- har inget hänt ger jag upp och börjar handla på Generousavdelningen för då är det nog mitt öde att vara klotrund.
Kram


- Posted using BlogPress from my iPhone

Läs för era barn!

Jag blev så himla upprörd av kurslitteraturen, det handlar om barn och ungas läsvanor och det är skrämmande många föräldrar som inte läser alls för sina barn och läskunniga barn som väljer att aldrig läsa böcker själva.
Jag känner mig ofta slö som förälder, jag har inte alltid ork eller lust med långa utomhusvistelser, speciellt inte när vi hämtar sent på dagis. Jag har inte i närheten samma förmåga att leka som till exempel Mikael har, han kan jaga barnen och brottas och springa runt i evigheter- det orkar inte jag. Pedagogiskt pyssel är visserligen roligt men man orkar liksom inte alltid planera och greja, vissa dagar blir det massa film och väldigt lite action.

Men en sak som jag alltid tar mig tid för är att läsa för barnen. Vi går till biblioteket med jämna mellanrum och lånar hemma tjocka högar med böcker. Det är så jag är uppväxt, vi var alltid stammisar på bibblan när jag var liten och vi plöjde igenom så många böcker om dagen att vi fraktade dem i skrinda hem och tillbaka för att det blev för tungt att bära. När jag var kanske nio år hade jag läst varenda barn och ungdomsbok som fanns på bibblan i Frillesås och jag fick beställa fler från större bibliotek i kommunen varje vecka.
Att jag har läst så mycket har gett mig så oerhört mycket hjälp på traven i skolan. Man får verkligen ett gigantiskt ordförråd på köpet genom att läsa, även nu på universitetet så förenklar det studierna enormt mycket. Jag kan skriva sida efter sida utan att anstränga mig, ordbajseriet bara flödar.
Det är som med allt annat, man måste öva för att bli duktig. Läser man mängder med böcker så blir man duktig på ordförståelse och på att formulera sig, det kommer automatiskt.
Jag har läst för mina kottar långt innan de var stora nog att bläddra eller ens greppa en pekbok. Jag har heller aldrig begränsat mig till böcker med passande ålder. Moa och jag har plöjt igenom många Astrid Lindgren-böcker nästan helt utan bilder och tjocka sagoböcker som inte har några bilder alls, och även den lilla galningen är med och lyssnar ibland tills hon tröttnar. Och Svea är inte den som sitter still många sekunder i vanliga fall vill jag lova, men hon tycker om att läsa. Bara lugnet och tystnaden under sagostunden gör de guld värt, om man inte tänker på språkutvecklingen. Sen har jag ingen aning om ifall tjejerna kommer bli bokmalar som jag var, men jag har i alla fall öppnat upp böckernas värld, även om det låter väldigt pretentiöst. I skolan blir man tvingad till att läsa oavsett om man vill det eller inte, då är jag glad att jag lagt positiva värderingar i att läsa böcker.
Jag har alltid tyckt att det låter helt galet när någon säger "jag gillar inte att läsa, det är så tråkigt". Jag kan verkligen inte köpa att någon verkligen tycker att det är tråkigt utan måste tro att det gått fel någonstans på vägen, och det är hemskt att lässvårigheter hindrar barn och vuxna från att upptäcka hur fantastiskt roligt det faktiskt är.

Är det något jag vill ge mina barn (bortsett från gränslös kärlek, förstås) så är det läsningen. Det tar inte lång tid, det tar ingen kraft och det ger så oerhört mycket. Vissa dagar som varit fyllda med bråk och skrik räddar jag med en mysig bokstund i soffan, så kan man gå och lägga sig med ett lite lättare hjärta och klappa sig själv på axeln;)


- Posted using BlogPress from my iPhone

Tisdag

I helgen var vi på jul på Liseberg, succé hos barnen! Det var rätt svettigt först för Svea blev på otroligt gnälligt humör när vi kom in i parken, men efter att hon utfodrats med lite korv och sockervadd var hon också glad och go, vi fick åkt lite attraktioner och hälsade på lite kaniner och hade det jättemysigt. Jag hatade mig själv för att jag inte tog med vagnen dock, borde ha insett att det skulle bli problem för Svea är inne i någon fas då hon vill bli buren. Hela tiden. Inga större problem för mig eftersom det känns betydligt tryggare än att hon löper fritt som vanligt men min stackars vänsterarm börjar ge upp nu efter 4,5 år av konstant kånkande på barn, och Svea är ju ingen lättviktare längre. Har försökt att bara lyfta med höger nu sista dagarna så att armen får en chans att återhämta sig.
Efter Liseberg bjöd svärisarna på middag, var väldigt skeptiskt till hur det skulle gå med barnen men med hjälp av lite mutor och glass efter maten satt de som små ljus! Jag och Mikael var helt chockade. Nu kanske man vågar sig på att gå ut och äta oftare, vilket hade varit kul

Den här veckan ska det hårdtränas på pjäsen som ska spelas upp på fredag. Jag är INTE peppad det minsta. Det är verkligen ett nödvändigt ont som måste bli gjort.
Fick tillbaka hemtentan i fredags, full pott på alla tre delarna! Heja mig! Hade hellre gjort 10 hemtentor till en fjanteri-dramalektionerna...




- Posted using BlogPress from my iPhone

Tisdag

Vi hade en jättemysig helg! I fredags var Mikael hemma med förkyld Svea så jag tog med Mosan till skolan, vi har tänkt åka in med henne till stan och justera hennes glasögonbågar hur länge som helst nu men det har inte blivit av.
I stan fick hon gå med oss och käka på Pizza Hut och sedan hade vi passande nog bildlektion och hon fick vara med när vi målade på stora pappersrullar med svampar och grejer, jag trodde att det skulle vara en helt vanlig föreläsning så det var ju en rolig överraskning. Moa var stormförtjust i all uppmärksamhet, tror jag det det- 26 blivande lärare som alla gillar barn. När vi slutade för dagen var hon helt förstörd över att inte "få vara med alla snälla tjejerna mer".
Glasögonen fixades på en nafs och sen strosade vi lite i affärer, mysigt med julbelysningen som kommit upp! Bara jag och min stora tös. Det är så himla roligt och lyxigt att göra saker med bara ett barn ibland, speciellt med Moa eftersom hon oftast får vänta och kommer i skymundan bakom ilske-Svea.





I lördags åkte vi till Ullared på kvällen och fick köpt sista julklapparna till barnen, det blev ett litet gäng ändå... Mest billiga grejer dock, jag tycker att det är absurt att köpa svindyra prylar till så små barn. Det kommer en tid när det kommer finnas svindyra mobiltelefoner och märkeskläder på önskelistorna, bäst att njuta av tiden tills dess.

I söndags var det avslutning på bamsegympan för terminen och Svea fick äran att följa med. Magdalena hade med sig Charlie också och han och Svea jagade varandra, kröp under dom tunna mattorna och höll handen under samlingen. Att man inte svimmade av och dog på fläcken! Så vansinnigt söta! Men i övrigt var väl Svea lite för liten för att vara med på gympan än, hon hängde med glatt under uppvärmningen men sen ville hon bli buren på och det funkar ju inte riktigt när man ska organisera passet för dom andra barnen, så till våren får hon nog endast följa med i nödfall;)




Posted using BlogPress from my iPhone

Hej helg!

Imorgon är vi lediga (eller ja, vi har en så kallad instuderingsdag en dag i veckan och då är barnen alltid hemma från dagis).
Vi har börjat på nya kursen den här veckan, "Språk som kommunikativ resurs" vilket är första kursen för ämnesstudier i svenska. Den här kursen kommer bli grymt flummigt och förhoppningsvis väldigt mysig och rolig. Vi ska hålla på med drama, bild och poesi. Det här med drama är ju dock verkligen inte min grej, en av examinationerna är att vi i grupp ska gestalta scener ur en bok. Alla är väldigt peppade inför detta, utom jag då. Jag tycker att det känns så oerhört fånigt. En grupp vuxna människor... Det är ljusår från att leka med barn, eller inför barn. Fy. Jag har vänligt med bestämt bett om att få sköta manus och utformning men att ha en så liten "roll" i uppträdandet som bara är möjligt, haha.
Men jag antar att man måste lära sig att bjuda på sig själv om man ska palla utbildningen. Men jag kommer nog aldrig acceptera det här med vuxenlekar, jag led mig igenom workshopsen vi hade med dramapedagogen i första kursen, där vi lekte allt från skeppsbrott till "nu-ska-du-vara-min-robot-som-jag-ska-styra-med-med-egenpåhittade-kommandon"... Alla verkar tycka att det är jättekul, jag kände att jag hellre skulle ligga i en tandläkarstol eller så.




- Posted using BlogPress from my iPhone

Idag är inte min dag

Vi hittade ett radhus i helgen som vi blev SÅ sugna på. Grymt läge, grymt bra pris. Ringde runt till varenda bank i hela västsverige utan att få napp på lånelöfte, orkar inte ens gå in på alla anledningar, idag fick vi dock en lösning som gjorde att vi fick möjlighet att buda ändå.
Men nej, då får jag mejl av mäklaren att säljaren inte vill ha fler bud, han nöjer sig med det första budet som någon annan lagt eftersom att denna skitskallen kunde flytta in redan imorgon (mycket mystiskt två dar efter visningen...). Så där rök den chansen. Som tur är spenderade jag hela kvällen igår med att sörja trädgården som inte blev vår, studsmattan som inte blev Moas, det extra sovrummet och fina vardagsrummet. Gångavståndet till havet som vi inte fick. Jag hade liksom redan flyttat in, börjat inreda och bestämma tapeter i huvudet. Jag har en tendens att göra så.

Så jag känner mig rätt ledsen nu, men det är väl bara att hålla tummarna att en sån chans dyker upp igen och att den gör det ganska snart, för ska vi flytta ifrån Horred vill jag göra det innan Mosan börjar i skolan och det är (ve och fasa) bara 1,5 år tills dess.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Det var det här med bantningen...

Planen var ju att så fort skolan började skulle jag köpa gymkort och köra järnet på lunchtimmar och mellan föreläsningar. Sen skulle jag äta duktigt och bli slimmad och snygg.
Det har väl gått i stöpet totalt kan man säga. Jag har inte tid att gymma, jag är glad om jag hinner läsa det jag ska den lediga tiden i skolan och sen sitter jag på buss och tåg flera timmar varje dag och hämtar barnen och försöker hinna umgås några timmar innan det är läggdags.
Vad beträffar att äta nyttigt så är det ju bara brist på självkontroll som är boven. Det är ju så jävla tråkigt! Jag har absolut inga problem med grönsaker och andra nyttigheter, jag gillar all mat. Det är väl bara bristen på resultat som irriterar mig, varför ska jag äta morot istället för chirre om det knappt syns något resultat på vågen? I perioder när jag ätit felfritt och tränat flera gånger i veckan har det kanske resulterat i ett kilos viktnedgång på två veckor eller så. Herregud, ett kilo bör man ju rimligtvis kunna bli av med om man dricker lite dåligt en dag och bajsar innan man ställer sig på vågen. När jag var ung, smal och vacker räckte det med att jag slarvade med maten i ett par dagar så rann kilon av mig och höftbenen stack rätt ut.
Jag har fan inget tålamod till det där, 5 kilo på en månad känns som en okej viktnedgång, då kan jag stå ut med att leva i en kulinarisk misär, men INTE mindre än så! Det dödar ju motivationen totalt. Ska göra ett försök på måndag igen att skärpa till mig och inte äta en massa gott varje dag. Tiden för träning finns tyvärr inte nu (eller jo, om jag prioriterar bort mina barn efter en 10-timmarsdag på dagis kanske, men det kommer inte hända). Jag får väl försöka promenera istället för att åka spårvagn eller nåt och läsa samtidigt som jag går, haha. Promenaden, den mest själsdödande formen av motion som finns. Jag vill gärna känna att det gör ont samtidigt så att jag kan visualisera framför mig hur fettceller bränns bort.




- Posted using BlogPress from my iPhone

Hemtentamen

Min första hemtenta är avklarad och jag är helt slut. Satt i drygt sju timmar av nio möjliga, trodde aldrig att jag skulle klara av att sitta så länge, det är inte min grej att bearbeta texter så länge, jag skriver fort, läser igenom en gång och sedan är får det räcka, möjligtvis gör jag någon ändring någon dag senare.
Känner att jag är så vansinnigt tacksam över min förmåga att ordbajsa och att jag sällan får skrivkramp. Hela arbetet var på 12000 tecken och det svåra är att få allt man vill säga och få med referat från alla böcker på så lite text, kör man fast är det nästan kört när det är tidspress. Men jag tror att det gick bra. Jag verkligen hatar dessa referenser som vi måste använda hela tiden, man måste vara superpetig och jag tycker att referaten totalt saboterar flödet i texten. Hade jag fått välja hade jag inte refererat alls i löpande text så jag får tvinga in något litet citat här och där mot min vilja, haha. Löjligt påhitt det där.

Mosan hade Halloweenmaskerad på dagis igår, hon matchade sin gröna monstermask med Hello Kitty-klänning. Sötis.






- Posted using BlogPress from my iPhone