VFU

Första veckan i skolan är avklarad och det är så himla kul! Jag har så lätt för att fästa mig vid folk och platser att det kommer kännas jättesorgligt när den här VFU-perioden är över. "Min" klass är en F-2:a vilket är väldigt kul för då får man prova på hur det är i lite olika åldrar.
Det är verkligen skillnad från hur jag minns lågstadiet, barnen är så duktiga och det är verkligen disciplin i det här klassrummet. Jag är ju enbart van vid småbarn så jag blev lite förskräckt över att det var så strängt och många regler när jag kom först men jag förstod ganska snabbt att det behövs tuffa regler och barnen verkar må väldigt bra av det. Ingen avbryter när någon annan pratar och ingen tillåts ta mer plats än någon annan och det är väldigt viktigt att barnen inte grupperar sig så att någon hamnar utanför. Jag är verkligen imponerad av mina handledare och jag har lärt mig extremt mycket!
Det är SÅ roligt! Jag älskar att lyssna på barnen, att hjälpa till med deras uppgifter och att bara vistas i miljön. Nu känns det verkligen att jag har gjort rätt, att jag kommer trivas med det här yrket när jag äntligen blir färdig.
Måste framförallt öva på att bli tuffare, jag är ju ingen sträng människa som höjer rösten eller säger ifrån i första taget. Men bara under dagarna jag varit där ser jag framsteg, så det ska nog gå vägen ändå.
På onsdag ska jag hålla i en lektion med sexåringarna, har inte funderat ut riktigt vad jag ska göra än men jag smider planer för fullt.

Det nyttiga livet går bra! Den här veckan har jag ju ätit lunch i skolan med barnen och den maten är INTE låg på kolhydrater direkt så där sprack ju LCHF-grejen men det får det vara värt för jag tänker inte smitta av något diet-tänk på barnen. Men annars har jag varit väldigt strikt och har inte ätit något sött eller salt (läs: chips) på en månad nu, vilket är mitt absoluta rekord någonsin. I början av februari är det vägning, jag vågar inte hoppas på något storslaget men magen är betydligt plattare (jag ser mina tatueringar utan att släta ut valkarna först, haha!) och dubbelhakan och överarmarna är inte alls lika läbbiga. Åh, jag har varit så duktig!
Jag märker skillnad i sötsug dramatiskt nu när jag ätit kolhydrater till lunch igen, det räcker verkligen med en ynka potatis för att ha-begäret ska öka helt galet!

Imorgon är det dags för premiärpasset med Bamsegympa. Moa har väntat och väntat! Jag var lite nervös för att styra upp hela den här grejen innan med alla vilda fyraåringarna men nu känner jag mig hur lugn som helst efter veckan i skolan, haha. Ska bli grymt!

Min första "till fröken"-teckning:



- Posted using BlogPress from my iPhone