Jag blev så himla upprörd av kurslitteraturen, det handlar om barn och ungas läsvanor och det är skrämmande många föräldrar som inte läser alls för sina barn och läskunniga barn som väljer att aldrig läsa böcker själva.
Jag känner mig ofta slö som förälder, jag har inte alltid ork eller lust med långa utomhusvistelser, speciellt inte när vi hämtar sent på dagis. Jag har inte i närheten samma förmåga att leka som till exempel Mikael har, han kan jaga barnen och brottas och springa runt i evigheter- det orkar inte jag. Pedagogiskt pyssel är visserligen roligt men man orkar liksom inte alltid planera och greja, vissa dagar blir det massa film och väldigt lite action.
Men en sak som jag alltid tar mig tid för är att läsa för barnen. Vi går till biblioteket med jämna mellanrum och lånar hemma tjocka högar med böcker. Det är så jag är uppväxt, vi var alltid stammisar på bibblan när jag var liten och vi plöjde igenom så många böcker om dagen att vi fraktade dem i skrinda hem och tillbaka för att det blev för tungt att bära. När jag var kanske nio år hade jag läst varenda barn och ungdomsbok som fanns på bibblan i Frillesås och jag fick beställa fler från större bibliotek i kommunen varje vecka.
Att jag har läst så mycket har gett mig så oerhört mycket hjälp på traven i skolan. Man får verkligen ett gigantiskt ordförråd på köpet genom att läsa, även nu på universitetet så förenklar det studierna enormt mycket. Jag kan skriva sida efter sida utan att anstränga mig, ordbajseriet bara flödar.
Det är som med allt annat, man måste öva för att bli duktig. Läser man mängder med böcker så blir man duktig på ordförståelse och på att formulera sig, det kommer automatiskt.
Jag har läst för mina kottar långt innan de var stora nog att bläddra eller ens greppa en pekbok. Jag har heller aldrig begränsat mig till böcker med passande ålder. Moa och jag har plöjt igenom många Astrid Lindgren-böcker nästan helt utan bilder och tjocka sagoböcker som inte har några bilder alls, och även den lilla galningen är med och lyssnar ibland tills hon tröttnar. Och Svea är inte den som sitter still många sekunder i vanliga fall vill jag lova, men hon tycker om att läsa. Bara lugnet och tystnaden under sagostunden gör de guld värt, om man inte tänker på språkutvecklingen. Sen har jag ingen aning om ifall tjejerna kommer bli bokmalar som jag var, men jag har i alla fall öppnat upp böckernas värld, även om det låter väldigt pretentiöst. I skolan blir man tvingad till att läsa oavsett om man vill det eller inte, då är jag glad att jag lagt positiva värderingar i att läsa böcker.
Jag har alltid tyckt att det låter helt galet när någon säger "jag gillar inte att läsa, det är så tråkigt". Jag kan verkligen inte köpa att någon verkligen tycker att det är tråkigt utan måste tro att det gått fel någonstans på vägen, och det är hemskt att lässvårigheter hindrar barn och vuxna från att upptäcka hur fantastiskt roligt det faktiskt är.
Är det något jag vill ge mina barn (bortsett från gränslös kärlek, förstås) så är det läsningen. Det tar inte lång tid, det tar ingen kraft och det ger så oerhört mycket. Vissa dagar som varit fyllda med bråk och skrik räddar jag med en mysig bokstund i soffan, så kan man gå och lägga sig med ett lite lättare hjärta och klappa sig själv på axeln;)
- Posted using BlogPress from my iPhone
måndag 3 december 2012
tisdag 27 november 2012
Tisdag
I helgen var vi på jul på Liseberg, succé hos barnen! Det var rätt svettigt först för Svea blev på otroligt gnälligt humör när vi kom in i parken, men efter att hon utfodrats med lite korv och sockervadd var hon också glad och go, vi fick åkt lite attraktioner och hälsade på lite kaniner och hade det jättemysigt. Jag hatade mig själv för att jag inte tog med vagnen dock, borde ha insett att det skulle bli problem för Svea är inne i någon fas då hon vill bli buren. Hela tiden. Inga större problem för mig eftersom det känns betydligt tryggare än att hon löper fritt som vanligt men min stackars vänsterarm börjar ge upp nu efter 4,5 år av konstant kånkande på barn, och Svea är ju ingen lättviktare längre. Har försökt att bara lyfta med höger nu sista dagarna så att armen får en chans att återhämta sig.
Efter Liseberg bjöd svärisarna på middag, var väldigt skeptiskt till hur det skulle gå med barnen men med hjälp av lite mutor och glass efter maten satt de som små ljus! Jag och Mikael var helt chockade. Nu kanske man vågar sig på att gå ut och äta oftare, vilket hade varit kul
Den här veckan ska det hårdtränas på pjäsen som ska spelas upp på fredag. Jag är INTE peppad det minsta. Det är verkligen ett nödvändigt ont som måste bli gjort.
Fick tillbaka hemtentan i fredags, full pott på alla tre delarna! Heja mig! Hade hellre gjort 10 hemtentor till en fjanteri-dramalektionerna...
- Posted using BlogPress from my iPhone
Efter Liseberg bjöd svärisarna på middag, var väldigt skeptiskt till hur det skulle gå med barnen men med hjälp av lite mutor och glass efter maten satt de som små ljus! Jag och Mikael var helt chockade. Nu kanske man vågar sig på att gå ut och äta oftare, vilket hade varit kul
Den här veckan ska det hårdtränas på pjäsen som ska spelas upp på fredag. Jag är INTE peppad det minsta. Det är verkligen ett nödvändigt ont som måste bli gjort.
Fick tillbaka hemtentan i fredags, full pott på alla tre delarna! Heja mig! Hade hellre gjort 10 hemtentor till en fjanteri-dramalektionerna...
- Posted using BlogPress from my iPhone
tisdag 20 november 2012
Tisdag
Vi hade en jättemysig helg! I fredags var Mikael hemma med förkyld Svea så jag tog med Mosan till skolan, vi har tänkt åka in med henne till stan och justera hennes glasögonbågar hur länge som helst nu men det har inte blivit av.
I stan fick hon gå med oss och käka på Pizza Hut och sedan hade vi passande nog bildlektion och hon fick vara med när vi målade på stora pappersrullar med svampar och grejer, jag trodde att det skulle vara en helt vanlig föreläsning så det var ju en rolig överraskning. Moa var stormförtjust i all uppmärksamhet, tror jag det det- 26 blivande lärare som alla gillar barn. När vi slutade för dagen var hon helt förstörd över att inte "få vara med alla snälla tjejerna mer".
Glasögonen fixades på en nafs och sen strosade vi lite i affärer, mysigt med julbelysningen som kommit upp! Bara jag och min stora tös. Det är så himla roligt och lyxigt att göra saker med bara ett barn ibland, speciellt med Moa eftersom hon oftast får vänta och kommer i skymundan bakom ilske-Svea.
I lördags åkte vi till Ullared på kvällen och fick köpt sista julklapparna till barnen, det blev ett litet gäng ändå... Mest billiga grejer dock, jag tycker att det är absurt att köpa svindyra prylar till så små barn. Det kommer en tid när det kommer finnas svindyra mobiltelefoner och märkeskläder på önskelistorna, bäst att njuta av tiden tills dess.
I söndags var det avslutning på bamsegympan för terminen och Svea fick äran att följa med. Magdalena hade med sig Charlie också och han och Svea jagade varandra, kröp under dom tunna mattorna och höll handen under samlingen. Att man inte svimmade av och dog på fläcken! Så vansinnigt söta! Men i övrigt var väl Svea lite för liten för att vara med på gympan än, hon hängde med glatt under uppvärmningen men sen ville hon bli buren på och det funkar ju inte riktigt när man ska organisera passet för dom andra barnen, så till våren får hon nog endast följa med i nödfall;)
Posted using BlogPress from my iPhone
I stan fick hon gå med oss och käka på Pizza Hut och sedan hade vi passande nog bildlektion och hon fick vara med när vi målade på stora pappersrullar med svampar och grejer, jag trodde att det skulle vara en helt vanlig föreläsning så det var ju en rolig överraskning. Moa var stormförtjust i all uppmärksamhet, tror jag det det- 26 blivande lärare som alla gillar barn. När vi slutade för dagen var hon helt förstörd över att inte "få vara med alla snälla tjejerna mer".
Glasögonen fixades på en nafs och sen strosade vi lite i affärer, mysigt med julbelysningen som kommit upp! Bara jag och min stora tös. Det är så himla roligt och lyxigt att göra saker med bara ett barn ibland, speciellt med Moa eftersom hon oftast får vänta och kommer i skymundan bakom ilske-Svea.
I lördags åkte vi till Ullared på kvällen och fick köpt sista julklapparna till barnen, det blev ett litet gäng ändå... Mest billiga grejer dock, jag tycker att det är absurt att köpa svindyra prylar till så små barn. Det kommer en tid när det kommer finnas svindyra mobiltelefoner och märkeskläder på önskelistorna, bäst att njuta av tiden tills dess.
I söndags var det avslutning på bamsegympan för terminen och Svea fick äran att följa med. Magdalena hade med sig Charlie också och han och Svea jagade varandra, kröp under dom tunna mattorna och höll handen under samlingen. Att man inte svimmade av och dog på fläcken! Så vansinnigt söta! Men i övrigt var väl Svea lite för liten för att vara med på gympan än, hon hängde med glatt under uppvärmningen men sen ville hon bli buren på och det funkar ju inte riktigt när man ska organisera passet för dom andra barnen, så till våren får hon nog endast följa med i nödfall;)
Posted using BlogPress from my iPhone
torsdag 8 november 2012
Hej helg!
Imorgon är vi lediga (eller ja, vi har en så kallad instuderingsdag en dag i veckan och då är barnen alltid hemma från dagis).
Vi har börjat på nya kursen den här veckan, "Språk som kommunikativ resurs" vilket är första kursen för ämnesstudier i svenska. Den här kursen kommer bli grymt flummigt och förhoppningsvis väldigt mysig och rolig. Vi ska hålla på med drama, bild och poesi. Det här med drama är ju dock verkligen inte min grej, en av examinationerna är att vi i grupp ska gestalta scener ur en bok. Alla är väldigt peppade inför detta, utom jag då. Jag tycker att det känns så oerhört fånigt. En grupp vuxna människor... Det är ljusår från att leka med barn, eller inför barn. Fy. Jag har vänligt med bestämt bett om att få sköta manus och utformning men att ha en så liten "roll" i uppträdandet som bara är möjligt, haha.
Men jag antar att man måste lära sig att bjuda på sig själv om man ska palla utbildningen. Men jag kommer nog aldrig acceptera det här med vuxenlekar, jag led mig igenom workshopsen vi hade med dramapedagogen i första kursen, där vi lekte allt från skeppsbrott till "nu-ska-du-vara-min-robot-som-jag-ska-styra-med-med-egenpåhittade-kommandon"... Alla verkar tycka att det är jättekul, jag kände att jag hellre skulle ligga i en tandläkarstol eller så.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Vi har börjat på nya kursen den här veckan, "Språk som kommunikativ resurs" vilket är första kursen för ämnesstudier i svenska. Den här kursen kommer bli grymt flummigt och förhoppningsvis väldigt mysig och rolig. Vi ska hålla på med drama, bild och poesi. Det här med drama är ju dock verkligen inte min grej, en av examinationerna är att vi i grupp ska gestalta scener ur en bok. Alla är väldigt peppade inför detta, utom jag då. Jag tycker att det känns så oerhört fånigt. En grupp vuxna människor... Det är ljusår från att leka med barn, eller inför barn. Fy. Jag har vänligt med bestämt bett om att få sköta manus och utformning men att ha en så liten "roll" i uppträdandet som bara är möjligt, haha.
Men jag antar att man måste lära sig att bjuda på sig själv om man ska palla utbildningen. Men jag kommer nog aldrig acceptera det här med vuxenlekar, jag led mig igenom workshopsen vi hade med dramapedagogen i första kursen, där vi lekte allt från skeppsbrott till "nu-ska-du-vara-min-robot-som-jag-ska-styra-med-med-egenpåhittade-kommandon"... Alla verkar tycka att det är jättekul, jag kände att jag hellre skulle ligga i en tandläkarstol eller så.
- Posted using BlogPress from my iPhone
tisdag 6 november 2012
Idag är inte min dag
Vi hittade ett radhus i helgen som vi blev SÅ sugna på. Grymt läge, grymt bra pris. Ringde runt till varenda bank i hela västsverige utan att få napp på lånelöfte, orkar inte ens gå in på alla anledningar, idag fick vi dock en lösning som gjorde att vi fick möjlighet att buda ändå.
Men nej, då får jag mejl av mäklaren att säljaren inte vill ha fler bud, han nöjer sig med det första budet som någon annan lagt eftersom att denna skitskallen kunde flytta in redan imorgon (mycket mystiskt två dar efter visningen...). Så där rök den chansen. Som tur är spenderade jag hela kvällen igår med att sörja trädgården som inte blev vår, studsmattan som inte blev Moas, det extra sovrummet och fina vardagsrummet. Gångavståndet till havet som vi inte fick. Jag hade liksom redan flyttat in, börjat inreda och bestämma tapeter i huvudet. Jag har en tendens att göra så.
Så jag känner mig rätt ledsen nu, men det är väl bara att hålla tummarna att en sån chans dyker upp igen och att den gör det ganska snart, för ska vi flytta ifrån Horred vill jag göra det innan Mosan börjar i skolan och det är (ve och fasa) bara 1,5 år tills dess.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Men nej, då får jag mejl av mäklaren att säljaren inte vill ha fler bud, han nöjer sig med det första budet som någon annan lagt eftersom att denna skitskallen kunde flytta in redan imorgon (mycket mystiskt två dar efter visningen...). Så där rök den chansen. Som tur är spenderade jag hela kvällen igår med att sörja trädgården som inte blev vår, studsmattan som inte blev Moas, det extra sovrummet och fina vardagsrummet. Gångavståndet till havet som vi inte fick. Jag hade liksom redan flyttat in, börjat inreda och bestämma tapeter i huvudet. Jag har en tendens att göra så.
Så jag känner mig rätt ledsen nu, men det är väl bara att hålla tummarna att en sån chans dyker upp igen och att den gör det ganska snart, för ska vi flytta ifrån Horred vill jag göra det innan Mosan börjar i skolan och det är (ve och fasa) bara 1,5 år tills dess.
- Posted using BlogPress from my iPhone
lördag 3 november 2012
Det var det här med bantningen...
Planen var ju att så fort skolan började skulle jag köpa gymkort och köra järnet på lunchtimmar och mellan föreläsningar. Sen skulle jag äta duktigt och bli slimmad och snygg.
Det har väl gått i stöpet totalt kan man säga. Jag har inte tid att gymma, jag är glad om jag hinner läsa det jag ska den lediga tiden i skolan och sen sitter jag på buss och tåg flera timmar varje dag och hämtar barnen och försöker hinna umgås några timmar innan det är läggdags.
Vad beträffar att äta nyttigt så är det ju bara brist på självkontroll som är boven. Det är ju så jävla tråkigt! Jag har absolut inga problem med grönsaker och andra nyttigheter, jag gillar all mat. Det är väl bara bristen på resultat som irriterar mig, varför ska jag äta morot istället för chirre om det knappt syns något resultat på vågen? I perioder när jag ätit felfritt och tränat flera gånger i veckan har det kanske resulterat i ett kilos viktnedgång på två veckor eller så. Herregud, ett kilo bör man ju rimligtvis kunna bli av med om man dricker lite dåligt en dag och bajsar innan man ställer sig på vågen. När jag var ung, smal och vacker räckte det med att jag slarvade med maten i ett par dagar så rann kilon av mig och höftbenen stack rätt ut.
Jag har fan inget tålamod till det där, 5 kilo på en månad känns som en okej viktnedgång, då kan jag stå ut med att leva i en kulinarisk misär, men INTE mindre än så! Det dödar ju motivationen totalt. Ska göra ett försök på måndag igen att skärpa till mig och inte äta en massa gott varje dag. Tiden för träning finns tyvärr inte nu (eller jo, om jag prioriterar bort mina barn efter en 10-timmarsdag på dagis kanske, men det kommer inte hända). Jag får väl försöka promenera istället för att åka spårvagn eller nåt och läsa samtidigt som jag går, haha. Promenaden, den mest själsdödande formen av motion som finns. Jag vill gärna känna att det gör ont samtidigt så att jag kan visualisera framför mig hur fettceller bränns bort.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Det har väl gått i stöpet totalt kan man säga. Jag har inte tid att gymma, jag är glad om jag hinner läsa det jag ska den lediga tiden i skolan och sen sitter jag på buss och tåg flera timmar varje dag och hämtar barnen och försöker hinna umgås några timmar innan det är läggdags.
Vad beträffar att äta nyttigt så är det ju bara brist på självkontroll som är boven. Det är ju så jävla tråkigt! Jag har absolut inga problem med grönsaker och andra nyttigheter, jag gillar all mat. Det är väl bara bristen på resultat som irriterar mig, varför ska jag äta morot istället för chirre om det knappt syns något resultat på vågen? I perioder när jag ätit felfritt och tränat flera gånger i veckan har det kanske resulterat i ett kilos viktnedgång på två veckor eller så. Herregud, ett kilo bör man ju rimligtvis kunna bli av med om man dricker lite dåligt en dag och bajsar innan man ställer sig på vågen. När jag var ung, smal och vacker räckte det med att jag slarvade med maten i ett par dagar så rann kilon av mig och höftbenen stack rätt ut.
Jag har fan inget tålamod till det där, 5 kilo på en månad känns som en okej viktnedgång, då kan jag stå ut med att leva i en kulinarisk misär, men INTE mindre än så! Det dödar ju motivationen totalt. Ska göra ett försök på måndag igen att skärpa till mig och inte äta en massa gott varje dag. Tiden för träning finns tyvärr inte nu (eller jo, om jag prioriterar bort mina barn efter en 10-timmarsdag på dagis kanske, men det kommer inte hända). Jag får väl försöka promenera istället för att åka spårvagn eller nåt och läsa samtidigt som jag går, haha. Promenaden, den mest själsdödande formen av motion som finns. Jag vill gärna känna att det gör ont samtidigt så att jag kan visualisera framför mig hur fettceller bränns bort.
- Posted using BlogPress from my iPhone
fredag 2 november 2012
Hemtentamen
Min första hemtenta är avklarad och jag är helt slut. Satt i drygt sju timmar av nio möjliga, trodde aldrig att jag skulle klara av att sitta så länge, det är inte min grej att bearbeta texter så länge, jag skriver fort, läser igenom en gång och sedan är får det räcka, möjligtvis gör jag någon ändring någon dag senare.
Känner att jag är så vansinnigt tacksam över min förmåga att ordbajsa och att jag sällan får skrivkramp. Hela arbetet var på 12000 tecken och det svåra är att få allt man vill säga och få med referat från alla böcker på så lite text, kör man fast är det nästan kört när det är tidspress. Men jag tror att det gick bra. Jag verkligen hatar dessa referenser som vi måste använda hela tiden, man måste vara superpetig och jag tycker att referaten totalt saboterar flödet i texten. Hade jag fått välja hade jag inte refererat alls i löpande text så jag får tvinga in något litet citat här och där mot min vilja, haha. Löjligt påhitt det där.
Mosan hade Halloweenmaskerad på dagis igår, hon matchade sin gröna monstermask med Hello Kitty-klänning. Sötis.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Känner att jag är så vansinnigt tacksam över min förmåga att ordbajsa och att jag sällan får skrivkramp. Hela arbetet var på 12000 tecken och det svåra är att få allt man vill säga och få med referat från alla böcker på så lite text, kör man fast är det nästan kört när det är tidspress. Men jag tror att det gick bra. Jag verkligen hatar dessa referenser som vi måste använda hela tiden, man måste vara superpetig och jag tycker att referaten totalt saboterar flödet i texten. Hade jag fått välja hade jag inte refererat alls i löpande text så jag får tvinga in något litet citat här och där mot min vilja, haha. Löjligt påhitt det där.
Mosan hade Halloweenmaskerad på dagis igår, hon matchade sin gröna monstermask med Hello Kitty-klänning. Sötis.
- Posted using BlogPress from my iPhone
onsdag 31 oktober 2012
Kom igen julen!
Jag har blivit lite julfrälst sista åren med barnen. Jag är överlycklig när ljusen börjar dyka upp överallt och i motsats till dem flesta så sörjer jag när allt pynt ska ner vid nyår...
Vi är nästan klara med tjejernas julklappar, i år ska jag tygla mig och inte köpa så mycket. Barnen är 4 och 2 år liksom. Härromdagen när jag slog in paket till kusinerna var båda jätteledsna över att det inte var deras paket, så jag la två gamla gosedjurstigrar och hafsade ihop två paket till dem. Trots att vi haft dessa tigrar hur länge som helst var det stående ovationer! Det lektes en lång stund och jag fick höra hela kvällen hur snäll jag var, haha!
Så det krävs ju inte mycket, speciellt inte några dyra prylar. Det är roligare att lägga pengarna på lite utflykter. Ska eventuellt köpa den fina IKEA-spisen ihop med släkten och sen hade jag tänkt köpa lite nya musiksagor och varsin onepiece att mysa med hemma.
Förra året var jag ju mammaledig än och slog på stort under december, pysslade och bakade och sydde gardiner och grejer hela dagarna. Nu finns inte riktigt tiden men vi får gå all in på helgerna istället, haha. Nu i november är det tomtepromenaden som var grymt mysig förra året, det får bli startskottet på julen 2012. Jag har inget lektionsbelagt från den fjortonde december till 9 januari, så det blir som ett långt jullov. Lyxigt!
Nu måste jag ta mig samman och läsa i min jättetråkigt bok, sista seminariet för kursen idag och på fredag är hemtentan. Jag nöjer mig inte med annat än högsta betyg.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Vi är nästan klara med tjejernas julklappar, i år ska jag tygla mig och inte köpa så mycket. Barnen är 4 och 2 år liksom. Härromdagen när jag slog in paket till kusinerna var båda jätteledsna över att det inte var deras paket, så jag la två gamla gosedjurstigrar och hafsade ihop två paket till dem. Trots att vi haft dessa tigrar hur länge som helst var det stående ovationer! Det lektes en lång stund och jag fick höra hela kvällen hur snäll jag var, haha!
Så det krävs ju inte mycket, speciellt inte några dyra prylar. Det är roligare att lägga pengarna på lite utflykter. Ska eventuellt köpa den fina IKEA-spisen ihop med släkten och sen hade jag tänkt köpa lite nya musiksagor och varsin onepiece att mysa med hemma.
Förra året var jag ju mammaledig än och slog på stort under december, pysslade och bakade och sydde gardiner och grejer hela dagarna. Nu finns inte riktigt tiden men vi får gå all in på helgerna istället, haha. Nu i november är det tomtepromenaden som var grymt mysig förra året, det får bli startskottet på julen 2012. Jag har inget lektionsbelagt från den fjortonde december till 9 januari, så det blir som ett långt jullov. Lyxigt!
Nu måste jag ta mig samman och läsa i min jättetråkigt bok, sista seminariet för kursen idag och på fredag är hemtentan. Jag nöjer mig inte med annat än högsta betyg.
- Posted using BlogPress from my iPhone
måndag 29 oktober 2012
God morgon!
Hade en grym helg! I fredags var vi som sagt ute och käkade på Puta Madre, inrett som en bordell och serverade mexikansk mat, åt tortillas med ryggbiff (sjukt gott kött!) och drack en drink och njöt för fullt av sällskapet. Stället rekommenderas helt klart!
Sen drack vi lite öl på en pub. Jag har inte besökt någon form av kroglokal på jag vet inte hur länge, det är i alla fall ett par år sen. Och det är verkligen inte roligt! Jag avskyr trängseln, alla packade människor som knuffas och väsnas och jag hatar att inte höra vad mitt sällskap säger. Jag fattar inte ens grejen ur raggningssynpunkt, för man hör ju ingenting. Blä. Nästa gång ska vi ses hemma hos någon istället, hoppas att det blir snart! Världens bästa vänner, ord är inte tillräckliga.
I lördags var vi på kusinkalas i Hindås, barnen hade skitkul. Vi fick klappa deras nya kattunge som var helt bedårande. Vi har funderat på att skaffa en misse själva länge. Men jag vet inte alltså. Jag har aldrig haft katt, jag är lite rädd för katter och den kommer ju inte vara unge för alltid... Det blir hårigt och jag dör lite inombords när jag tänker på fästingar och insläpade döda fåglar och näbbmöss... Dessutom lär väl grannkatten äta upp eventuell kattunge, jag har vaknat av kattslagsmål ibland och det är nog det vidrigaste ljud som finns! Som ett besatt spädbarn låter det, jag är jätterädd att Mosan ska vakna och höra det och bli traumatiserad eller nåt.
Nu är barnen sjuka igen, snart drar jag slutsatsen att båda två drabbats av en kronisk febersjukdom eller något, det är bara några friska dagar emellan och sedan kommer febern tillbaka igen. Mikael är hemma med ryggskott så nu är jag på bussen och resten av familjen är hemma och kurerar sig. Igen.
Världens sötaste tjej:
- Posted using BlogPress from my iPhone
Sen drack vi lite öl på en pub. Jag har inte besökt någon form av kroglokal på jag vet inte hur länge, det är i alla fall ett par år sen. Och det är verkligen inte roligt! Jag avskyr trängseln, alla packade människor som knuffas och väsnas och jag hatar att inte höra vad mitt sällskap säger. Jag fattar inte ens grejen ur raggningssynpunkt, för man hör ju ingenting. Blä. Nästa gång ska vi ses hemma hos någon istället, hoppas att det blir snart! Världens bästa vänner, ord är inte tillräckliga.
I lördags var vi på kusinkalas i Hindås, barnen hade skitkul. Vi fick klappa deras nya kattunge som var helt bedårande. Vi har funderat på att skaffa en misse själva länge. Men jag vet inte alltså. Jag har aldrig haft katt, jag är lite rädd för katter och den kommer ju inte vara unge för alltid... Det blir hårigt och jag dör lite inombords när jag tänker på fästingar och insläpade döda fåglar och näbbmöss... Dessutom lär väl grannkatten äta upp eventuell kattunge, jag har vaknat av kattslagsmål ibland och det är nog det vidrigaste ljud som finns! Som ett besatt spädbarn låter det, jag är jätterädd att Mosan ska vakna och höra det och bli traumatiserad eller nåt.
Nu är barnen sjuka igen, snart drar jag slutsatsen att båda två drabbats av en kronisk febersjukdom eller något, det är bara några friska dagar emellan och sedan kommer febern tillbaka igen. Mikael är hemma med ryggskott så nu är jag på bussen och resten av familjen är hemma och kurerar sig. Igen.
Världens sötaste tjej:
- Posted using BlogPress from my iPhone
onsdag 17 oktober 2012
Jag älskar dig!
Ja, igår sa lill-Svea dessa magiska ord! Kramades med sina tjocka små armar och sa glatt "älska dig mää mamma" och sen blev hon så stolt över sina nya ord att hon hela kvällen sprang omkring och mässade "älska diig, mamma, pappa, Mos". Gud, jag ryser i hela kroppen! Det är det roligaste jag vet när pratet kommer igång på allvar!
Svea är för övrigt sjuk igen, det började med hon var jätteförkyld och gnällig förrförraveckan, när hon blev bra fick ju Moa hög feber, hon smittade i sin tur Mikael som nu smittat Svea IGEN. Jaja, jag behöver ju inte må dåligt över att barnen är för mkt på dagis i alla fall...
Nästa helg blir det äntligen en riktigt tjejkväll i stan! Till och med Emelie tar tåget från Halmstad. Kommer bli helt fantastiskt!
- Posted using BlogPress
from my iPhone
Svea är för övrigt sjuk igen, det började med hon var jätteförkyld och gnällig förrförraveckan, när hon blev bra fick ju Moa hög feber, hon smittade i sin tur Mikael som nu smittat Svea IGEN. Jaja, jag behöver ju inte må dåligt över att barnen är för mkt på dagis i alla fall...
Nästa helg blir det äntligen en riktigt tjejkväll i stan! Till och med Emelie tar tåget från Halmstad. Kommer bli helt fantastiskt!
- Posted using BlogPress
from my iPhone
torsdag 11 oktober 2012
Heja mig
Nu har vi fått tillbaka våra ex.arbeten och betyg för första kursen, det gick kanon! Jag känner mig så jäkla taggad och nu har även den nya kursen blivit betydligt mer intressant. Första två föreläsningarna om skolstyrningen var mycket, mycket sömniga men nu håller vi på med sekretessregler och det är faktiskt väldigt intressant. Jag trodde att det skulle bli en väldigt slapp kurs i och med att det är så lite schemalagt men det är precis tvärtom, den är sjukt intensiv med två examinationsseminarium i veckan och två ganska stora arbeten som ska in förutom hemtentan på åtta timmar och säkert sex olika böcker inom loppet av en månad.
Såg litteraturlistan inför nästa kurs som är ämnesstudier i svenska och JÄVLAR, det är närmare tjugo böcker! Tur att man lär sig att sålla!
Mikael vabbade halva förra veckan med Svea och nu har han vabbat igår och idag med Moa. Härliga vinterhalvår med konstant sjuka barn! Mosan har haft rejält hög feber och varit jätteynklig, igår natt låg hon mellan oss och gnällde och yrade i sömnen. Nu tror jag dock att hon är bättre för hon vaknade och pratade om katter och klev upp samtidigt som mig när klockan ringde. Så skönt!
Jag har ju fyllt 25 också! Det är lite ångestladdat, 25 låter väldigt gammalt. Citerar Veronika och säger att jag har alltid känt mig äldre än vad jag är, men faktiskt inte nu längre.
Har inte firat än, är så sjukt dålig på att organisera upp sånt där. Men jag ska ta med mig mina älskade tjejer (nej, inte barnen) ut och käka och dricka vin snart i alla fall, och bättre firande än så finns inte!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Såg litteraturlistan inför nästa kurs som är ämnesstudier i svenska och JÄVLAR, det är närmare tjugo böcker! Tur att man lär sig att sålla!
Mikael vabbade halva förra veckan med Svea och nu har han vabbat igår och idag med Moa. Härliga vinterhalvår med konstant sjuka barn! Mosan har haft rejält hög feber och varit jätteynklig, igår natt låg hon mellan oss och gnällde och yrade i sömnen. Nu tror jag dock att hon är bättre för hon vaknade och pratade om katter och klev upp samtidigt som mig när klockan ringde. Så skönt!
Jag har ju fyllt 25 också! Det är lite ångestladdat, 25 låter väldigt gammalt. Citerar Veronika och säger att jag har alltid känt mig äldre än vad jag är, men faktiskt inte nu längre.
Har inte firat än, är så sjukt dålig på att organisera upp sånt där. Men jag ska ta med mig mina älskade tjejer (nej, inte barnen) ut och käka och dricka vin snart i alla fall, och bättre firande än så finns inte!
- Posted using BlogPress from my iPhone
onsdag 3 oktober 2012
Det flyter på!
Idag avslutades första kursen, haft tre riktigt slappa dar med hemarbete och barnen hemma, så jäkla skönt att slippa åka in till stan varje dag!
Så nu är dom första 7,5 högskolepoängen avklarade och det har varit skitkul, förutom lite långa dagar på dagis. Men jag har ju i alla fall haft möjlighet att ha småttingarna hemma minst en dag i veckan vilket är få förunnat och nya kursen (Styrdokument och riktlinjer för läraryrket eller vad den nu heter) har väldigt sparsamt med lektioner, förutom ett par föreläsningar i veckan är det oftast bara mellan 14-15.30 vi har seminarium, en jäkla du tid som krockar med mina bussar men det blir i alla fall inga "gå upp 05 och lämna 06 på dagis"-dagar. Det känns helt bisarrt att gå upp så tidigt och dra upp barnen, en mycket onaturlig känsla att väcka sina morgonpigga barn...
I helgen var vi på Tölö barnmarknad och jag fyndade massor med bra dagiskläder, bland annat säkert tio par Moa-byxor, baggyjeans med mudd i midjan och velourmjukbyxor vilket är det enda hon går med på att klä på sig i byxväg. Klänning och leggings i all ära men jag har ju mängder med fina tröjor i kortare modell som måste få användas;). Såna där loppisar är ju rena guldgruvan för en fyndmästare som jag!
I förrgår tog vi en tripp till Ullared och fick köpt lite fina lampor som vi behövt i en evighet i vår bunker till lägenhet, Mikael gick loss rejält på julsakerna i år igen och vi fick köpt en hel del julklappar till barnen, lika bra att börja bunkra redan nu!
Idag har vi varit med Svea hos magläkaren på barnmedicin. Hon har fortfarande jobbigt med sin förstoppning stackarn så nu har vi ökat dosen av medicinen och ska ge lavemang varannan dag i två veckor. Vi har ju fortfarande inre fått något svar på vad felet är vilket känns lite frustrerande, men det är väl bara att hoppas att det blir bättre snart. Jag är tämligen säker på att hon hade kunnat vara torr nu om det inte vore för magen, som det är nu så småbajsar hon hela tiden dom dagar hon väl bajsar, är lite nervös för hur det ska gå när hon ska gå på toaletten.
Toaletten, helt sjukt att hon redan är så stor! <3
Sötaste tiger-Mosan:
- Posted using BlogPress from my iPhone
Så nu är dom första 7,5 högskolepoängen avklarade och det har varit skitkul, förutom lite långa dagar på dagis. Men jag har ju i alla fall haft möjlighet att ha småttingarna hemma minst en dag i veckan vilket är få förunnat och nya kursen (Styrdokument och riktlinjer för läraryrket eller vad den nu heter) har väldigt sparsamt med lektioner, förutom ett par föreläsningar i veckan är det oftast bara mellan 14-15.30 vi har seminarium, en jäkla du tid som krockar med mina bussar men det blir i alla fall inga "gå upp 05 och lämna 06 på dagis"-dagar. Det känns helt bisarrt att gå upp så tidigt och dra upp barnen, en mycket onaturlig känsla att väcka sina morgonpigga barn...
I helgen var vi på Tölö barnmarknad och jag fyndade massor med bra dagiskläder, bland annat säkert tio par Moa-byxor, baggyjeans med mudd i midjan och velourmjukbyxor vilket är det enda hon går med på att klä på sig i byxväg. Klänning och leggings i all ära men jag har ju mängder med fina tröjor i kortare modell som måste få användas;). Såna där loppisar är ju rena guldgruvan för en fyndmästare som jag!
I förrgår tog vi en tripp till Ullared och fick köpt lite fina lampor som vi behövt i en evighet i vår bunker till lägenhet, Mikael gick loss rejält på julsakerna i år igen och vi fick köpt en hel del julklappar till barnen, lika bra att börja bunkra redan nu!
Idag har vi varit med Svea hos magläkaren på barnmedicin. Hon har fortfarande jobbigt med sin förstoppning stackarn så nu har vi ökat dosen av medicinen och ska ge lavemang varannan dag i två veckor. Vi har ju fortfarande inre fått något svar på vad felet är vilket känns lite frustrerande, men det är väl bara att hoppas att det blir bättre snart. Jag är tämligen säker på att hon hade kunnat vara torr nu om det inte vore för magen, som det är nu så småbajsar hon hela tiden dom dagar hon väl bajsar, är lite nervös för hur det ska gå när hon ska gå på toaletten.
Toaletten, helt sjukt att hon redan är så stor! <3
Sötaste tiger-Mosan:
- Posted using BlogPress from my iPhone
måndag 17 september 2012
Mammas lilla Moa!
Igår fyllde vår förstfödde hela 4 år! Vi låg och ojade oss över att om tiden fortsätter gå lika rasande fort kommer hon vara 8, 12, 16(!) raketfort. Jag minns när JAG fyllde fyra, det känns inte så vansinnigt längesen. Hjälp!
Men nu är i alla fall Mosan 4 år gammal och världens goaste unge! Hon är vansinnigt snäll och empatisk för att vara så liten.
Hon är fortfarande en väldigt försiktig liten dam även om hon har tuffat till sig en hel del, nu gungar hon superhögt på lekplatsen helt själv, vågar åka nästan alla läskiga rutschkanor (även om hon bromsar med fötterna, haha) och hon hoppar från plintar och går balansgång på bänkar som om hon aldrig gjort något annat på barngympan (ja, jag blundar lite för att slippa se det, haha).
Moa kan vara oerhört lillgammal och läxar mer än gärna upp lillasyster och oss, allt från "Svea! Nu säger jag till dig på skarpen! Sista gången jag säger till dig nu!" till "Såja lilla gumman, kom här så känns det bättre", hon vill alltid trösta och sitta och gosa, flera gånger nu sista veckan har jag smugit på barnen för att det varit oroväckande tyst också hittar jag dem i sovrummet, Moa har bäddat ner Svea och hennes tummenkudde och ligger och kliar henne på ryggen och sjunger, precis som jag gör med henne varje kväll. Bedårande!
Hon ÄLSKAR att läsa, vi lånar hem tjocka kapitelböcker och läser på kvällarna eller när Svea sover middag. Hon har börjat skriva väldigt mycket nu, sitt eget namn samt "Bella, Ella och Ida" har hon kläm på nu, kompisarna på dagis. Hon kan få till "Svea" ibland och brukar skriva "Mamma" fast med sissådär sju "M" och ett "A". Vi övar alfabetet hemma nu och snart sitter det!
Hon älskar att titta på film, speciellt prinsessfilmer såklart...
Strular med maten än, uppskattar helt klart mest halvfabrikat dränkt i ketchup till min stora sorg, eller tacos och pizza... Hon gillar dock "grytakött" eller "grått kött" (=kyckling i lergryta). Hon äter i alla fall jätteduktigt på dagis och uppenbarligen får hon i sig tillräckligt för att växa och må bra, även om hon är en liten speta än.
Godis och snacks kan hon vräka i sig som en hel karl.
Moa pratar jämt och sover aldrig, inte ens en 11-timmarsdag på dagis (händer väldigt sällan tack och lov!) tröttar ut henne, även om hon vaknat 05 somnar hon oerhört sällan förrän 20.30! Hon är 4 år men har sömnbehov som en vuxen.
Hon är så himla lik mig! En helt fantastisk liten människa!;) Älskade, underbara Moa!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Men nu är i alla fall Mosan 4 år gammal och världens goaste unge! Hon är vansinnigt snäll och empatisk för att vara så liten.
Hon är fortfarande en väldigt försiktig liten dam även om hon har tuffat till sig en hel del, nu gungar hon superhögt på lekplatsen helt själv, vågar åka nästan alla läskiga rutschkanor (även om hon bromsar med fötterna, haha) och hon hoppar från plintar och går balansgång på bänkar som om hon aldrig gjort något annat på barngympan (ja, jag blundar lite för att slippa se det, haha).
Moa kan vara oerhört lillgammal och läxar mer än gärna upp lillasyster och oss, allt från "Svea! Nu säger jag till dig på skarpen! Sista gången jag säger till dig nu!" till "Såja lilla gumman, kom här så känns det bättre", hon vill alltid trösta och sitta och gosa, flera gånger nu sista veckan har jag smugit på barnen för att det varit oroväckande tyst också hittar jag dem i sovrummet, Moa har bäddat ner Svea och hennes tummenkudde och ligger och kliar henne på ryggen och sjunger, precis som jag gör med henne varje kväll. Bedårande!
Hon ÄLSKAR att läsa, vi lånar hem tjocka kapitelböcker och läser på kvällarna eller när Svea sover middag. Hon har börjat skriva väldigt mycket nu, sitt eget namn samt "Bella, Ella och Ida" har hon kläm på nu, kompisarna på dagis. Hon kan få till "Svea" ibland och brukar skriva "Mamma" fast med sissådär sju "M" och ett "A". Vi övar alfabetet hemma nu och snart sitter det!
Hon älskar att titta på film, speciellt prinsessfilmer såklart...
Strular med maten än, uppskattar helt klart mest halvfabrikat dränkt i ketchup till min stora sorg, eller tacos och pizza... Hon gillar dock "grytakött" eller "grått kött" (=kyckling i lergryta). Hon äter i alla fall jätteduktigt på dagis och uppenbarligen får hon i sig tillräckligt för att växa och må bra, även om hon är en liten speta än.
Godis och snacks kan hon vräka i sig som en hel karl.
Moa pratar jämt och sover aldrig, inte ens en 11-timmarsdag på dagis (händer väldigt sällan tack och lov!) tröttar ut henne, även om hon vaknat 05 somnar hon oerhört sällan förrän 20.30! Hon är 4 år men har sömnbehov som en vuxen.
Hon är så himla lik mig! En helt fantastisk liten människa!;) Älskade, underbara Moa!
- Posted using BlogPress from my iPhone
onsdag 12 september 2012
Stress, stress!
Nu vill jag lova att det är full rulle hela dagarna! Känns som att jag springer överallt, springer till dagis med barnen på morgonen, springer som en skållad råtta mellan tåg och spårvagnar, mellan föreläsningssalar och bibliotek och springer sedan för att hämta barn och lagar mat i ett förbluffande tempo. Pust.
Men bortsett från min grova ångest över att vara ifrån barnen så mycket så är det rätt gött ändå, härligt att få använda hjärnan lite och lära sig nytt efter ett par år i en bebisbubbla och jättekul att lära känna så mycket nytt folk!
I söndags var det dags för Moas första bamsegympapass och jag och Magdalena var med och tittade på eftersom att vi ska ta över som ledare sen.
Moa älskade det! Jag satt med blanka ögon och skrattade åt hur söta alla barnen var när dom hoppade runt i Lille Skutt-hinderbanan och sedan på sina mattor på avslappningen efteråt, SÅ söta! Det kommer bli en kanongrej att ha varje söndagseftermiddag sen under höst och vår.
På dagis går det också jättebra nu, har sagt det en miljon gånger innan men herregud vad tacksam jag är över att vi bor just där vi bor och har vår förskola. Svea har kommit ur sin slagsmålsfas och kommer ytterst sällan med tjuvnyp mot sina stackars kamrater. Hon har lärt sig säga alla barnen namn och babblar för fullt om "Ineeeez" och "Niiiilss" hemma nu. Jag tror att hon trivs väldigt bra med att inte vara minst längre, och att kunna kommunicera hyfsat, Svea har aldrig gillat att vara en bebis, lyckan är total när hon klarar grejer hon inte kunnat innan och när vi förstår vad hon säger.
Moa har målat en spindel på ett löv, tänk att jag har ett så stort barn!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Men bortsett från min grova ångest över att vara ifrån barnen så mycket så är det rätt gött ändå, härligt att få använda hjärnan lite och lära sig nytt efter ett par år i en bebisbubbla och jättekul att lära känna så mycket nytt folk!
I söndags var det dags för Moas första bamsegympapass och jag och Magdalena var med och tittade på eftersom att vi ska ta över som ledare sen.
Moa älskade det! Jag satt med blanka ögon och skrattade åt hur söta alla barnen var när dom hoppade runt i Lille Skutt-hinderbanan och sedan på sina mattor på avslappningen efteråt, SÅ söta! Det kommer bli en kanongrej att ha varje söndagseftermiddag sen under höst och vår.
På dagis går det också jättebra nu, har sagt det en miljon gånger innan men herregud vad tacksam jag är över att vi bor just där vi bor och har vår förskola. Svea har kommit ur sin slagsmålsfas och kommer ytterst sällan med tjuvnyp mot sina stackars kamrater. Hon har lärt sig säga alla barnen namn och babblar för fullt om "Ineeeez" och "Niiiilss" hemma nu. Jag tror att hon trivs väldigt bra med att inte vara minst längre, och att kunna kommunicera hyfsat, Svea har aldrig gillat att vara en bebis, lyckan är total när hon klarar grejer hon inte kunnat innan och när vi förstår vad hon säger.
Moa har målat en spindel på ett löv, tänk att jag har ett så stort barn!
- Posted using BlogPress from my iPhone
torsdag 6 september 2012
Det går framåt!
Efter några dagar i feberyra-liknande tillstånd av all stress med böckerna så börjar det lugna ner sig nu.
Ska träffa en tjej om en stund och köpa den stooora tjocka kursboken som är viktig att ha och en annan bok har jag lyckats låna, det fattas ännu ett gäng böcker men jag har nu läst alla kapitlen som behövs och tagit anteckningar ur en av dom här på bibblan.
Stress är verkligen inte min grej, och jag börjar nästan panikandas av tanken på att sitta på ett seminarium och inte veta vad det handlar om för att jag inte läst innan. Men nu tror jag att jag kan pusta ut lite som sagt.
Snart börjar vi med lite utvecklingspsykologi som jag älskar, och en massa spännande föreläsningar om detta ligger på schemat.
Nästa vecka slutar jag dock 16 eller 17 varje dag utom torsdagen som är ledig. Inte kul. I måndags hämtade vi barnen strax innan 17.30 och som förväntat var det väldigt gnälligt vid maten, sen var det Bolibompa och läggdags nästan direkt för Svea och jag blev så himla ledsen när jag insåg hur mycket tid jag kommer att missa! Så vidrigt jävla hemskt!
Moa har kissat massor och druckit galna mängder vatten på kvällarna (hon brukar vara jättesvår att få i vatten) och hypokondriker som jag är ringde jag 1177 och där frågade dom hur det hade varit under dagen vilket jag såklart inte kunde svara på, för då var hon ju på dagis. Så jag ringde dagen efter och kollade läget med fröknarna och det känns bara så jävla fel att fråga någon annan hur mitt barn mår. Det är VI som ska ta hand om våra barn. Är väl medveten om att man även måste kunna försörja sina barn och då måste man vara iväg på dagtid. Men det känns ändå outgrundligt fel.
Moa plåtade snygg tjej:
- Posted using BlogPress from my iPhone
Ska träffa en tjej om en stund och köpa den stooora tjocka kursboken som är viktig att ha och en annan bok har jag lyckats låna, det fattas ännu ett gäng böcker men jag har nu läst alla kapitlen som behövs och tagit anteckningar ur en av dom här på bibblan.
Stress är verkligen inte min grej, och jag börjar nästan panikandas av tanken på att sitta på ett seminarium och inte veta vad det handlar om för att jag inte läst innan. Men nu tror jag att jag kan pusta ut lite som sagt.
Snart börjar vi med lite utvecklingspsykologi som jag älskar, och en massa spännande föreläsningar om detta ligger på schemat.
Nästa vecka slutar jag dock 16 eller 17 varje dag utom torsdagen som är ledig. Inte kul. I måndags hämtade vi barnen strax innan 17.30 och som förväntat var det väldigt gnälligt vid maten, sen var det Bolibompa och läggdags nästan direkt för Svea och jag blev så himla ledsen när jag insåg hur mycket tid jag kommer att missa! Så vidrigt jävla hemskt!
Moa har kissat massor och druckit galna mängder vatten på kvällarna (hon brukar vara jättesvår att få i vatten) och hypokondriker som jag är ringde jag 1177 och där frågade dom hur det hade varit under dagen vilket jag såklart inte kunde svara på, för då var hon ju på dagis. Så jag ringde dagen efter och kollade läget med fröknarna och det känns bara så jävla fel att fråga någon annan hur mitt barn mår. Det är VI som ska ta hand om våra barn. Är väl medveten om att man även måste kunna försörja sina barn och då måste man vara iväg på dagtid. Men det känns ändå outgrundligt fel.
Moa plåtade snygg tjej:
- Posted using BlogPress from my iPhone
Location:Sahlgrensgatan,Göteborg,Sverige
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)