Igår var det dags för invägning, totalt -3,5 kilo stannade vågen på första veckan. Jag är helt klart nöjd även om jag hade hoppats på ännu bättre siffror (jämför med de andra modifast-tjejerna jag hänger med i ett forum som gått ner upp till hela SJU kilo första veckan, med då har de också lite högre startvikt än mig), dessutom är det knappast nyttigt att verkligen rasa i vikt heller. Om inte annat så föredrar jag att min hängiga hud följer med LITE i alla fall...
Hur som helst är det i alla fall mycket lättare nu! Tror att det blev en lite vändning där efter en vecka, jag är inte alls lika hungrig längre och känner mig inte segare och sjukare än vanligt. Skulle tro att kroppen börjat vänja sig nu. Dock insåg jag igår när jag var iväg hela dagen i skolan att det är jäkligt viktigt att inte låta det går mer än fyra timmar mellan måltiderna. Slarvade och åt andra shaken kl 12 och fick inte i mig nästa förrän vid 18 och då var jag hungrig och INTE på gott humör.
Gjorde även tabben att byta smak igår, köpte en hel låda med vaniljdryck. Kan vara något av det vidrigaste jag smakat! Vaniljsmaken är väldigt underlig och konsistensen och den övervägande smaken är smält smör, eller margarin. Flytande margarin smaksatt med någon illaluktande parfym ungefär och man känner sig helt slemmig i munnen efteråt. Eftersom att jag är snål har jag bestämt mig för att äta upp varje påse ändå och sista tre gångerna har jag fått hålla för näsan och halsa hela drycken istället för att sitta och smutta som jag brukar på chokladsmaken. Så vi kan väl dra slutsatsen att jag fått ut något positivt av mitt hårda festande förr i tiden, öl och sprithalsandet har lärt mig att öppna strupen ordentligt.
Barnen är jätteglada över att vara tillbaka på dagis nu efter tre veckor hemma. Speciellt Svea som jag fick släpa hem igår vilt sprattlande och skrikande. Jag tycker inte att det är lika kul, trodde att det skulle vara väldigt skönt med lite barnledigt nu när verkligheten kör igång igen, men det är tomt och tråkigt.
torsdag 10 januari 2013
måndag 7 januari 2013
Modifast-diet dag 6
Japp, då var man inne på den sjätte dagen med Modifast.
Jag har testat drycken och puddingen med chokladsmak, drycken dricker jag mest, smaken är helt okej men nej man känner sig väl inte jättemätt efteråt och jag börjar ledsna på den jäkla shakern och framförallt att diska skiten, det känns som om man har en ersättningsbebis igen. Väldigt käck frukost för mig visserligen som har så svårt att äta på morgonen.
Puddingen däremot, det är fina grejer! Den smakar nästan som vanlig chokladpudding, det är underbart att få sitta och äta med sked och ta lite tid på sig istället för att bara hälla i sig drycken. Det är samma kalorimängd i både dryck och pudding så hade jag inte haft två godisgalna barn så hade jag ätit puddingen oftare, men jag tvivlar på att tjejerna hade velat äta sin lunch om jag satt bredvid med chokladpudding så den äter jag bara på kvällen när barnen eskorterats till sina sängar. Man blir dessutom betydligt mättare!
Sen finns det även soppor, jag har ätit potatis och purjolöksoppan till middag ett par dagar nu och det smakar hyfsat, konsistensen är rätt blaskig men man kan blanda ut den med mindre pulver om jag förstått det rätt. Det är väl ingen fantastiskt kulinarisk upplevelse direkt, men det går att äta varmt vilket uppskattas.
Sist men inte minst finns det bars, små chokladkakor. Unnade mig en sådan som fredagsmys i fredags utöver mina 890 kalorier i resten av dagens intag, barsen innhåller 120 kalorier och var galet god, smakade förutom choklad lite kolaaktigt med något crisp i. Man kan om man vill byta ut en måltid mot två bars för samma näringsvärde, det kommer jag säkert köra med i skolan sen för att slippa allt pulver.
Så hur mår man då med 890 kalorier om dagen? Inte toppen direkt, men det verkar bli bättre för varje dag som går. Jag är jättedålig på att dricka tillräckligt, men hinkar man i sig vatten (eller cola zero...) så slipper man i alla fall huvudvärken som jag drogs med första tre dagarna.
Jag har varit tröttare än vanligt och väldigt frusen, men magen har mått väldigt bra i alla fall (tror jag det, när den slipper proppas med onyttigheter hela dagarna, godis och chips är väl inte det mest magvänliga man kan äta).
Sen har jag såklart varit jävligt hungrig. Kaloriintaget är ju verkligen BETYDLIGT mindre än vad jag är van vid, herregud dessa 890 kalorier har jag ju lätt ätit upp bara kvällstid med lite chips och dipp och kinapuffar efter en hel dags ätande. Nu är jag inte sugen på något sånt, jag vill ha MAT. När resten av familjen äter vill jag dö lite inombords, LUKTEN av maten är nästan värst! I fredags åt Mikael och barnen pizza, så fort dom öppnade dörren och kom in med lådorna så kände jag mig nästan lite mordisk sådär, när jag sedan såg Mikael sitta och skära upp sin inbakade pizza och den smälta osten som vällde ut dog jag inombords, jag har nog aldrig varit så sugen på något i hela mitt liv. Att sitta och smutta på sin modifast-purjosoppa då, det mina vänner är tamejfan självdisciplin. Jag fantiserar om mat hela tiden, jag drömmer om mat. Öppnar jag kylskåpet nu och känner lukten av kalla Mamma Scan köttbullar så vill jag attackera som ett blodtörstigt djur, och jag är inget fan av Mamma Scan i vanliga fall.
I lördags SYNDADE jag och åt en skiva rökt kalkonpålägg och lite gurka till min soppa och det var magiskt. Precis det jag ville, att mager mat som inte smakar någonting skulle vara en halleluja-upplevelse.
I morgon ska jag väga mig, upp till bevis!
Jag har testat drycken och puddingen med chokladsmak, drycken dricker jag mest, smaken är helt okej men nej man känner sig väl inte jättemätt efteråt och jag börjar ledsna på den jäkla shakern och framförallt att diska skiten, det känns som om man har en ersättningsbebis igen. Väldigt käck frukost för mig visserligen som har så svårt att äta på morgonen.
Puddingen däremot, det är fina grejer! Den smakar nästan som vanlig chokladpudding, det är underbart att få sitta och äta med sked och ta lite tid på sig istället för att bara hälla i sig drycken. Det är samma kalorimängd i både dryck och pudding så hade jag inte haft två godisgalna barn så hade jag ätit puddingen oftare, men jag tvivlar på att tjejerna hade velat äta sin lunch om jag satt bredvid med chokladpudding så den äter jag bara på kvällen när barnen eskorterats till sina sängar. Man blir dessutom betydligt mättare!
Sen finns det även soppor, jag har ätit potatis och purjolöksoppan till middag ett par dagar nu och det smakar hyfsat, konsistensen är rätt blaskig men man kan blanda ut den med mindre pulver om jag förstått det rätt. Det är väl ingen fantastiskt kulinarisk upplevelse direkt, men det går att äta varmt vilket uppskattas.
Sist men inte minst finns det bars, små chokladkakor. Unnade mig en sådan som fredagsmys i fredags utöver mina 890 kalorier i resten av dagens intag, barsen innhåller 120 kalorier och var galet god, smakade förutom choklad lite kolaaktigt med något crisp i. Man kan om man vill byta ut en måltid mot två bars för samma näringsvärde, det kommer jag säkert köra med i skolan sen för att slippa allt pulver.
Så hur mår man då med 890 kalorier om dagen? Inte toppen direkt, men det verkar bli bättre för varje dag som går. Jag är jättedålig på att dricka tillräckligt, men hinkar man i sig vatten (eller cola zero...) så slipper man i alla fall huvudvärken som jag drogs med första tre dagarna.
Jag har varit tröttare än vanligt och väldigt frusen, men magen har mått väldigt bra i alla fall (tror jag det, när den slipper proppas med onyttigheter hela dagarna, godis och chips är väl inte det mest magvänliga man kan äta).
Sen har jag såklart varit jävligt hungrig. Kaloriintaget är ju verkligen BETYDLIGT mindre än vad jag är van vid, herregud dessa 890 kalorier har jag ju lätt ätit upp bara kvällstid med lite chips och dipp och kinapuffar efter en hel dags ätande. Nu är jag inte sugen på något sånt, jag vill ha MAT. När resten av familjen äter vill jag dö lite inombords, LUKTEN av maten är nästan värst! I fredags åt Mikael och barnen pizza, så fort dom öppnade dörren och kom in med lådorna så kände jag mig nästan lite mordisk sådär, när jag sedan såg Mikael sitta och skära upp sin inbakade pizza och den smälta osten som vällde ut dog jag inombords, jag har nog aldrig varit så sugen på något i hela mitt liv. Att sitta och smutta på sin modifast-purjosoppa då, det mina vänner är tamejfan självdisciplin. Jag fantiserar om mat hela tiden, jag drömmer om mat. Öppnar jag kylskåpet nu och känner lukten av kalla Mamma Scan köttbullar så vill jag attackera som ett blodtörstigt djur, och jag är inget fan av Mamma Scan i vanliga fall.
I lördags SYNDADE jag och åt en skiva rökt kalkonpålägg och lite gurka till min soppa och det var magiskt. Precis det jag ville, att mager mat som inte smakar någonting skulle vara en halleluja-upplevelse.
I morgon ska jag väga mig, upp till bevis!
torsdag 3 januari 2013
År 2012
Här uppdateras det flitigt! Vi har haft jullov nu i nästan tre veckor nu jag och fisarna. Fantastiskt skönt att slippa flänga runt halva västsverige varje dag och sova länge på morgonen- det har vi faktiskt gjort! Barnen har vaknat tidigast 08 vilket är lite av en världssensation!
Men 2012 var det. Den absoluta höjdpunkten är (som alla år) att se hur tjejerna växer och utvecklas, det är verkligen ofattbart.
Fast i år har jag faktiskt fokuserat lite på mig själv också, det var ju ett tag sen. Jag är så glad att jag fixade högskoleprovet och matten på komvux (helt klart ett av mina mest malliga ögonblick någonsin, det var SVÅRT!) och att jag sedan kom in på lärarutbildningen på GU. Även om jag gnäller en del om hur stressigt det är att pussla ihop skolan och pendlingen med familjelivet så älskar jag att plugga och att ha en sysselsättning på dagarna. Det låter kanske hemskt men åh vad skönt det är att inte vara mammaledig längre! Bara en sån sak som alla underbara tjejer i min klass, jag trivs verkligen.
Jag är fortfarande tjock dock och körtkortslös, men överlag är jag väldigt nöjd med årets bedrifter.
Har hoppat på en pulverkur nu med Modifast, är bara på dag 2 än även om det känns som om jag har svultit i evigheter. Hemskt. Och ja, jag vet att det inte är nyttigt eller bra för kroppen. Det enda sättet som fungerar är att träna och äta måttliga portioner. Bla bla bla. Låt mig straffa min feta kropp i fred! Vet inte hur jag ska formulera det på fler sätt, jag tror att lite riktigt tortyrdiet kan vara nyttigt för mig, att jag kan lära mig något. Efter ett par veckor med det här pulvret kommer jag förhoppningsvis äta morotstavar med ett leende och tycka att det smakar himmelskt.
Uppdaterar viktnedgången efter en vecka eller så- har inget hänt ger jag upp och börjar handla på Generousavdelningen för då är det nog mitt öde att vara klotrund.
Kram
- Posted using BlogPress from my iPhone
Men 2012 var det. Den absoluta höjdpunkten är (som alla år) att se hur tjejerna växer och utvecklas, det är verkligen ofattbart.
Fast i år har jag faktiskt fokuserat lite på mig själv också, det var ju ett tag sen. Jag är så glad att jag fixade högskoleprovet och matten på komvux (helt klart ett av mina mest malliga ögonblick någonsin, det var SVÅRT!) och att jag sedan kom in på lärarutbildningen på GU. Även om jag gnäller en del om hur stressigt det är att pussla ihop skolan och pendlingen med familjelivet så älskar jag att plugga och att ha en sysselsättning på dagarna. Det låter kanske hemskt men åh vad skönt det är att inte vara mammaledig längre! Bara en sån sak som alla underbara tjejer i min klass, jag trivs verkligen.
Jag är fortfarande tjock dock och körtkortslös, men överlag är jag väldigt nöjd med årets bedrifter.
Har hoppat på en pulverkur nu med Modifast, är bara på dag 2 än även om det känns som om jag har svultit i evigheter. Hemskt. Och ja, jag vet att det inte är nyttigt eller bra för kroppen. Det enda sättet som fungerar är att träna och äta måttliga portioner. Bla bla bla. Låt mig straffa min feta kropp i fred! Vet inte hur jag ska formulera det på fler sätt, jag tror att lite riktigt tortyrdiet kan vara nyttigt för mig, att jag kan lära mig något. Efter ett par veckor med det här pulvret kommer jag förhoppningsvis äta morotstavar med ett leende och tycka att det smakar himmelskt.
Uppdaterar viktnedgången efter en vecka eller så- har inget hänt ger jag upp och börjar handla på Generousavdelningen för då är det nog mitt öde att vara klotrund.
Kram
- Posted using BlogPress from my iPhone
måndag 3 december 2012
Läs för era barn!
Jag blev så himla upprörd av kurslitteraturen, det handlar om barn och ungas läsvanor och det är skrämmande många föräldrar som inte läser alls för sina barn och läskunniga barn som väljer att aldrig läsa böcker själva.
Jag känner mig ofta slö som förälder, jag har inte alltid ork eller lust med långa utomhusvistelser, speciellt inte när vi hämtar sent på dagis. Jag har inte i närheten samma förmåga att leka som till exempel Mikael har, han kan jaga barnen och brottas och springa runt i evigheter- det orkar inte jag. Pedagogiskt pyssel är visserligen roligt men man orkar liksom inte alltid planera och greja, vissa dagar blir det massa film och väldigt lite action.
Men en sak som jag alltid tar mig tid för är att läsa för barnen. Vi går till biblioteket med jämna mellanrum och lånar hemma tjocka högar med böcker. Det är så jag är uppväxt, vi var alltid stammisar på bibblan när jag var liten och vi plöjde igenom så många böcker om dagen att vi fraktade dem i skrinda hem och tillbaka för att det blev för tungt att bära. När jag var kanske nio år hade jag läst varenda barn och ungdomsbok som fanns på bibblan i Frillesås och jag fick beställa fler från större bibliotek i kommunen varje vecka.
Att jag har läst så mycket har gett mig så oerhört mycket hjälp på traven i skolan. Man får verkligen ett gigantiskt ordförråd på köpet genom att läsa, även nu på universitetet så förenklar det studierna enormt mycket. Jag kan skriva sida efter sida utan att anstränga mig, ordbajseriet bara flödar.
Det är som med allt annat, man måste öva för att bli duktig. Läser man mängder med böcker så blir man duktig på ordförståelse och på att formulera sig, det kommer automatiskt.
Jag har läst för mina kottar långt innan de var stora nog att bläddra eller ens greppa en pekbok. Jag har heller aldrig begränsat mig till böcker med passande ålder. Moa och jag har plöjt igenom många Astrid Lindgren-böcker nästan helt utan bilder och tjocka sagoböcker som inte har några bilder alls, och även den lilla galningen är med och lyssnar ibland tills hon tröttnar. Och Svea är inte den som sitter still många sekunder i vanliga fall vill jag lova, men hon tycker om att läsa. Bara lugnet och tystnaden under sagostunden gör de guld värt, om man inte tänker på språkutvecklingen. Sen har jag ingen aning om ifall tjejerna kommer bli bokmalar som jag var, men jag har i alla fall öppnat upp böckernas värld, även om det låter väldigt pretentiöst. I skolan blir man tvingad till att läsa oavsett om man vill det eller inte, då är jag glad att jag lagt positiva värderingar i att läsa böcker.
Jag har alltid tyckt att det låter helt galet när någon säger "jag gillar inte att läsa, det är så tråkigt". Jag kan verkligen inte köpa att någon verkligen tycker att det är tråkigt utan måste tro att det gått fel någonstans på vägen, och det är hemskt att lässvårigheter hindrar barn och vuxna från att upptäcka hur fantastiskt roligt det faktiskt är.
Är det något jag vill ge mina barn (bortsett från gränslös kärlek, förstås) så är det läsningen. Det tar inte lång tid, det tar ingen kraft och det ger så oerhört mycket. Vissa dagar som varit fyllda med bråk och skrik räddar jag med en mysig bokstund i soffan, så kan man gå och lägga sig med ett lite lättare hjärta och klappa sig själv på axeln;)
- Posted using BlogPress from my iPhone
Jag känner mig ofta slö som förälder, jag har inte alltid ork eller lust med långa utomhusvistelser, speciellt inte när vi hämtar sent på dagis. Jag har inte i närheten samma förmåga att leka som till exempel Mikael har, han kan jaga barnen och brottas och springa runt i evigheter- det orkar inte jag. Pedagogiskt pyssel är visserligen roligt men man orkar liksom inte alltid planera och greja, vissa dagar blir det massa film och väldigt lite action.
Men en sak som jag alltid tar mig tid för är att läsa för barnen. Vi går till biblioteket med jämna mellanrum och lånar hemma tjocka högar med böcker. Det är så jag är uppväxt, vi var alltid stammisar på bibblan när jag var liten och vi plöjde igenom så många böcker om dagen att vi fraktade dem i skrinda hem och tillbaka för att det blev för tungt att bära. När jag var kanske nio år hade jag läst varenda barn och ungdomsbok som fanns på bibblan i Frillesås och jag fick beställa fler från större bibliotek i kommunen varje vecka.
Att jag har läst så mycket har gett mig så oerhört mycket hjälp på traven i skolan. Man får verkligen ett gigantiskt ordförråd på köpet genom att läsa, även nu på universitetet så förenklar det studierna enormt mycket. Jag kan skriva sida efter sida utan att anstränga mig, ordbajseriet bara flödar.
Det är som med allt annat, man måste öva för att bli duktig. Läser man mängder med böcker så blir man duktig på ordförståelse och på att formulera sig, det kommer automatiskt.
Jag har läst för mina kottar långt innan de var stora nog att bläddra eller ens greppa en pekbok. Jag har heller aldrig begränsat mig till böcker med passande ålder. Moa och jag har plöjt igenom många Astrid Lindgren-böcker nästan helt utan bilder och tjocka sagoböcker som inte har några bilder alls, och även den lilla galningen är med och lyssnar ibland tills hon tröttnar. Och Svea är inte den som sitter still många sekunder i vanliga fall vill jag lova, men hon tycker om att läsa. Bara lugnet och tystnaden under sagostunden gör de guld värt, om man inte tänker på språkutvecklingen. Sen har jag ingen aning om ifall tjejerna kommer bli bokmalar som jag var, men jag har i alla fall öppnat upp böckernas värld, även om det låter väldigt pretentiöst. I skolan blir man tvingad till att läsa oavsett om man vill det eller inte, då är jag glad att jag lagt positiva värderingar i att läsa böcker.
Jag har alltid tyckt att det låter helt galet när någon säger "jag gillar inte att läsa, det är så tråkigt". Jag kan verkligen inte köpa att någon verkligen tycker att det är tråkigt utan måste tro att det gått fel någonstans på vägen, och det är hemskt att lässvårigheter hindrar barn och vuxna från att upptäcka hur fantastiskt roligt det faktiskt är.
Är det något jag vill ge mina barn (bortsett från gränslös kärlek, förstås) så är det läsningen. Det tar inte lång tid, det tar ingen kraft och det ger så oerhört mycket. Vissa dagar som varit fyllda med bråk och skrik räddar jag med en mysig bokstund i soffan, så kan man gå och lägga sig med ett lite lättare hjärta och klappa sig själv på axeln;)
- Posted using BlogPress from my iPhone
tisdag 27 november 2012
Tisdag
I helgen var vi på jul på Liseberg, succé hos barnen! Det var rätt svettigt först för Svea blev på otroligt gnälligt humör när vi kom in i parken, men efter att hon utfodrats med lite korv och sockervadd var hon också glad och go, vi fick åkt lite attraktioner och hälsade på lite kaniner och hade det jättemysigt. Jag hatade mig själv för att jag inte tog med vagnen dock, borde ha insett att det skulle bli problem för Svea är inne i någon fas då hon vill bli buren. Hela tiden. Inga större problem för mig eftersom det känns betydligt tryggare än att hon löper fritt som vanligt men min stackars vänsterarm börjar ge upp nu efter 4,5 år av konstant kånkande på barn, och Svea är ju ingen lättviktare längre. Har försökt att bara lyfta med höger nu sista dagarna så att armen får en chans att återhämta sig.
Efter Liseberg bjöd svärisarna på middag, var väldigt skeptiskt till hur det skulle gå med barnen men med hjälp av lite mutor och glass efter maten satt de som små ljus! Jag och Mikael var helt chockade. Nu kanske man vågar sig på att gå ut och äta oftare, vilket hade varit kul
Den här veckan ska det hårdtränas på pjäsen som ska spelas upp på fredag. Jag är INTE peppad det minsta. Det är verkligen ett nödvändigt ont som måste bli gjort.
Fick tillbaka hemtentan i fredags, full pott på alla tre delarna! Heja mig! Hade hellre gjort 10 hemtentor till en fjanteri-dramalektionerna...
- Posted using BlogPress from my iPhone
Efter Liseberg bjöd svärisarna på middag, var väldigt skeptiskt till hur det skulle gå med barnen men med hjälp av lite mutor och glass efter maten satt de som små ljus! Jag och Mikael var helt chockade. Nu kanske man vågar sig på att gå ut och äta oftare, vilket hade varit kul
Den här veckan ska det hårdtränas på pjäsen som ska spelas upp på fredag. Jag är INTE peppad det minsta. Det är verkligen ett nödvändigt ont som måste bli gjort.
Fick tillbaka hemtentan i fredags, full pott på alla tre delarna! Heja mig! Hade hellre gjort 10 hemtentor till en fjanteri-dramalektionerna...
- Posted using BlogPress from my iPhone
tisdag 20 november 2012
Tisdag
Vi hade en jättemysig helg! I fredags var Mikael hemma med förkyld Svea så jag tog med Mosan till skolan, vi har tänkt åka in med henne till stan och justera hennes glasögonbågar hur länge som helst nu men det har inte blivit av.
I stan fick hon gå med oss och käka på Pizza Hut och sedan hade vi passande nog bildlektion och hon fick vara med när vi målade på stora pappersrullar med svampar och grejer, jag trodde att det skulle vara en helt vanlig föreläsning så det var ju en rolig överraskning. Moa var stormförtjust i all uppmärksamhet, tror jag det det- 26 blivande lärare som alla gillar barn. När vi slutade för dagen var hon helt förstörd över att inte "få vara med alla snälla tjejerna mer".
Glasögonen fixades på en nafs och sen strosade vi lite i affärer, mysigt med julbelysningen som kommit upp! Bara jag och min stora tös. Det är så himla roligt och lyxigt att göra saker med bara ett barn ibland, speciellt med Moa eftersom hon oftast får vänta och kommer i skymundan bakom ilske-Svea.
I lördags åkte vi till Ullared på kvällen och fick köpt sista julklapparna till barnen, det blev ett litet gäng ändå... Mest billiga grejer dock, jag tycker att det är absurt att köpa svindyra prylar till så små barn. Det kommer en tid när det kommer finnas svindyra mobiltelefoner och märkeskläder på önskelistorna, bäst att njuta av tiden tills dess.
I söndags var det avslutning på bamsegympan för terminen och Svea fick äran att följa med. Magdalena hade med sig Charlie också och han och Svea jagade varandra, kröp under dom tunna mattorna och höll handen under samlingen. Att man inte svimmade av och dog på fläcken! Så vansinnigt söta! Men i övrigt var väl Svea lite för liten för att vara med på gympan än, hon hängde med glatt under uppvärmningen men sen ville hon bli buren på och det funkar ju inte riktigt när man ska organisera passet för dom andra barnen, så till våren får hon nog endast följa med i nödfall;)
Posted using BlogPress from my iPhone
I stan fick hon gå med oss och käka på Pizza Hut och sedan hade vi passande nog bildlektion och hon fick vara med när vi målade på stora pappersrullar med svampar och grejer, jag trodde att det skulle vara en helt vanlig föreläsning så det var ju en rolig överraskning. Moa var stormförtjust i all uppmärksamhet, tror jag det det- 26 blivande lärare som alla gillar barn. När vi slutade för dagen var hon helt förstörd över att inte "få vara med alla snälla tjejerna mer".
Glasögonen fixades på en nafs och sen strosade vi lite i affärer, mysigt med julbelysningen som kommit upp! Bara jag och min stora tös. Det är så himla roligt och lyxigt att göra saker med bara ett barn ibland, speciellt med Moa eftersom hon oftast får vänta och kommer i skymundan bakom ilske-Svea.
I lördags åkte vi till Ullared på kvällen och fick köpt sista julklapparna till barnen, det blev ett litet gäng ändå... Mest billiga grejer dock, jag tycker att det är absurt att köpa svindyra prylar till så små barn. Det kommer en tid när det kommer finnas svindyra mobiltelefoner och märkeskläder på önskelistorna, bäst att njuta av tiden tills dess.
I söndags var det avslutning på bamsegympan för terminen och Svea fick äran att följa med. Magdalena hade med sig Charlie också och han och Svea jagade varandra, kröp under dom tunna mattorna och höll handen under samlingen. Att man inte svimmade av och dog på fläcken! Så vansinnigt söta! Men i övrigt var väl Svea lite för liten för att vara med på gympan än, hon hängde med glatt under uppvärmningen men sen ville hon bli buren på och det funkar ju inte riktigt när man ska organisera passet för dom andra barnen, så till våren får hon nog endast följa med i nödfall;)
Posted using BlogPress from my iPhone
torsdag 8 november 2012
Hej helg!
Imorgon är vi lediga (eller ja, vi har en så kallad instuderingsdag en dag i veckan och då är barnen alltid hemma från dagis).
Vi har börjat på nya kursen den här veckan, "Språk som kommunikativ resurs" vilket är första kursen för ämnesstudier i svenska. Den här kursen kommer bli grymt flummigt och förhoppningsvis väldigt mysig och rolig. Vi ska hålla på med drama, bild och poesi. Det här med drama är ju dock verkligen inte min grej, en av examinationerna är att vi i grupp ska gestalta scener ur en bok. Alla är väldigt peppade inför detta, utom jag då. Jag tycker att det känns så oerhört fånigt. En grupp vuxna människor... Det är ljusår från att leka med barn, eller inför barn. Fy. Jag har vänligt med bestämt bett om att få sköta manus och utformning men att ha en så liten "roll" i uppträdandet som bara är möjligt, haha.
Men jag antar att man måste lära sig att bjuda på sig själv om man ska palla utbildningen. Men jag kommer nog aldrig acceptera det här med vuxenlekar, jag led mig igenom workshopsen vi hade med dramapedagogen i första kursen, där vi lekte allt från skeppsbrott till "nu-ska-du-vara-min-robot-som-jag-ska-styra-med-med-egenpåhittade-kommandon"... Alla verkar tycka att det är jättekul, jag kände att jag hellre skulle ligga i en tandläkarstol eller så.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Vi har börjat på nya kursen den här veckan, "Språk som kommunikativ resurs" vilket är första kursen för ämnesstudier i svenska. Den här kursen kommer bli grymt flummigt och förhoppningsvis väldigt mysig och rolig. Vi ska hålla på med drama, bild och poesi. Det här med drama är ju dock verkligen inte min grej, en av examinationerna är att vi i grupp ska gestalta scener ur en bok. Alla är väldigt peppade inför detta, utom jag då. Jag tycker att det känns så oerhört fånigt. En grupp vuxna människor... Det är ljusår från att leka med barn, eller inför barn. Fy. Jag har vänligt med bestämt bett om att få sköta manus och utformning men att ha en så liten "roll" i uppträdandet som bara är möjligt, haha.
Men jag antar att man måste lära sig att bjuda på sig själv om man ska palla utbildningen. Men jag kommer nog aldrig acceptera det här med vuxenlekar, jag led mig igenom workshopsen vi hade med dramapedagogen i första kursen, där vi lekte allt från skeppsbrott till "nu-ska-du-vara-min-robot-som-jag-ska-styra-med-med-egenpåhittade-kommandon"... Alla verkar tycka att det är jättekul, jag kände att jag hellre skulle ligga i en tandläkarstol eller så.
- Posted using BlogPress from my iPhone
tisdag 6 november 2012
Idag är inte min dag
Vi hittade ett radhus i helgen som vi blev SÅ sugna på. Grymt läge, grymt bra pris. Ringde runt till varenda bank i hela västsverige utan att få napp på lånelöfte, orkar inte ens gå in på alla anledningar, idag fick vi dock en lösning som gjorde att vi fick möjlighet att buda ändå.
Men nej, då får jag mejl av mäklaren att säljaren inte vill ha fler bud, han nöjer sig med det första budet som någon annan lagt eftersom att denna skitskallen kunde flytta in redan imorgon (mycket mystiskt två dar efter visningen...). Så där rök den chansen. Som tur är spenderade jag hela kvällen igår med att sörja trädgården som inte blev vår, studsmattan som inte blev Moas, det extra sovrummet och fina vardagsrummet. Gångavståndet till havet som vi inte fick. Jag hade liksom redan flyttat in, börjat inreda och bestämma tapeter i huvudet. Jag har en tendens att göra så.
Så jag känner mig rätt ledsen nu, men det är väl bara att hålla tummarna att en sån chans dyker upp igen och att den gör det ganska snart, för ska vi flytta ifrån Horred vill jag göra det innan Mosan börjar i skolan och det är (ve och fasa) bara 1,5 år tills dess.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Men nej, då får jag mejl av mäklaren att säljaren inte vill ha fler bud, han nöjer sig med det första budet som någon annan lagt eftersom att denna skitskallen kunde flytta in redan imorgon (mycket mystiskt två dar efter visningen...). Så där rök den chansen. Som tur är spenderade jag hela kvällen igår med att sörja trädgården som inte blev vår, studsmattan som inte blev Moas, det extra sovrummet och fina vardagsrummet. Gångavståndet till havet som vi inte fick. Jag hade liksom redan flyttat in, börjat inreda och bestämma tapeter i huvudet. Jag har en tendens att göra så.
Så jag känner mig rätt ledsen nu, men det är väl bara att hålla tummarna att en sån chans dyker upp igen och att den gör det ganska snart, för ska vi flytta ifrån Horred vill jag göra det innan Mosan börjar i skolan och det är (ve och fasa) bara 1,5 år tills dess.
- Posted using BlogPress from my iPhone
lördag 3 november 2012
Det var det här med bantningen...
Planen var ju att så fort skolan började skulle jag köpa gymkort och köra järnet på lunchtimmar och mellan föreläsningar. Sen skulle jag äta duktigt och bli slimmad och snygg.
Det har väl gått i stöpet totalt kan man säga. Jag har inte tid att gymma, jag är glad om jag hinner läsa det jag ska den lediga tiden i skolan och sen sitter jag på buss och tåg flera timmar varje dag och hämtar barnen och försöker hinna umgås några timmar innan det är läggdags.
Vad beträffar att äta nyttigt så är det ju bara brist på självkontroll som är boven. Det är ju så jävla tråkigt! Jag har absolut inga problem med grönsaker och andra nyttigheter, jag gillar all mat. Det är väl bara bristen på resultat som irriterar mig, varför ska jag äta morot istället för chirre om det knappt syns något resultat på vågen? I perioder när jag ätit felfritt och tränat flera gånger i veckan har det kanske resulterat i ett kilos viktnedgång på två veckor eller så. Herregud, ett kilo bör man ju rimligtvis kunna bli av med om man dricker lite dåligt en dag och bajsar innan man ställer sig på vågen. När jag var ung, smal och vacker räckte det med att jag slarvade med maten i ett par dagar så rann kilon av mig och höftbenen stack rätt ut.
Jag har fan inget tålamod till det där, 5 kilo på en månad känns som en okej viktnedgång, då kan jag stå ut med att leva i en kulinarisk misär, men INTE mindre än så! Det dödar ju motivationen totalt. Ska göra ett försök på måndag igen att skärpa till mig och inte äta en massa gott varje dag. Tiden för träning finns tyvärr inte nu (eller jo, om jag prioriterar bort mina barn efter en 10-timmarsdag på dagis kanske, men det kommer inte hända). Jag får väl försöka promenera istället för att åka spårvagn eller nåt och läsa samtidigt som jag går, haha. Promenaden, den mest själsdödande formen av motion som finns. Jag vill gärna känna att det gör ont samtidigt så att jag kan visualisera framför mig hur fettceller bränns bort.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Det har väl gått i stöpet totalt kan man säga. Jag har inte tid att gymma, jag är glad om jag hinner läsa det jag ska den lediga tiden i skolan och sen sitter jag på buss och tåg flera timmar varje dag och hämtar barnen och försöker hinna umgås några timmar innan det är läggdags.
Vad beträffar att äta nyttigt så är det ju bara brist på självkontroll som är boven. Det är ju så jävla tråkigt! Jag har absolut inga problem med grönsaker och andra nyttigheter, jag gillar all mat. Det är väl bara bristen på resultat som irriterar mig, varför ska jag äta morot istället för chirre om det knappt syns något resultat på vågen? I perioder när jag ätit felfritt och tränat flera gånger i veckan har det kanske resulterat i ett kilos viktnedgång på två veckor eller så. Herregud, ett kilo bör man ju rimligtvis kunna bli av med om man dricker lite dåligt en dag och bajsar innan man ställer sig på vågen. När jag var ung, smal och vacker räckte det med att jag slarvade med maten i ett par dagar så rann kilon av mig och höftbenen stack rätt ut.
Jag har fan inget tålamod till det där, 5 kilo på en månad känns som en okej viktnedgång, då kan jag stå ut med att leva i en kulinarisk misär, men INTE mindre än så! Det dödar ju motivationen totalt. Ska göra ett försök på måndag igen att skärpa till mig och inte äta en massa gott varje dag. Tiden för träning finns tyvärr inte nu (eller jo, om jag prioriterar bort mina barn efter en 10-timmarsdag på dagis kanske, men det kommer inte hända). Jag får väl försöka promenera istället för att åka spårvagn eller nåt och läsa samtidigt som jag går, haha. Promenaden, den mest själsdödande formen av motion som finns. Jag vill gärna känna att det gör ont samtidigt så att jag kan visualisera framför mig hur fettceller bränns bort.
- Posted using BlogPress from my iPhone
fredag 2 november 2012
Hemtentamen
Min första hemtenta är avklarad och jag är helt slut. Satt i drygt sju timmar av nio möjliga, trodde aldrig att jag skulle klara av att sitta så länge, det är inte min grej att bearbeta texter så länge, jag skriver fort, läser igenom en gång och sedan är får det räcka, möjligtvis gör jag någon ändring någon dag senare.
Känner att jag är så vansinnigt tacksam över min förmåga att ordbajsa och att jag sällan får skrivkramp. Hela arbetet var på 12000 tecken och det svåra är att få allt man vill säga och få med referat från alla böcker på så lite text, kör man fast är det nästan kört när det är tidspress. Men jag tror att det gick bra. Jag verkligen hatar dessa referenser som vi måste använda hela tiden, man måste vara superpetig och jag tycker att referaten totalt saboterar flödet i texten. Hade jag fått välja hade jag inte refererat alls i löpande text så jag får tvinga in något litet citat här och där mot min vilja, haha. Löjligt påhitt det där.
Mosan hade Halloweenmaskerad på dagis igår, hon matchade sin gröna monstermask med Hello Kitty-klänning. Sötis.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Känner att jag är så vansinnigt tacksam över min förmåga att ordbajsa och att jag sällan får skrivkramp. Hela arbetet var på 12000 tecken och det svåra är att få allt man vill säga och få med referat från alla böcker på så lite text, kör man fast är det nästan kört när det är tidspress. Men jag tror att det gick bra. Jag verkligen hatar dessa referenser som vi måste använda hela tiden, man måste vara superpetig och jag tycker att referaten totalt saboterar flödet i texten. Hade jag fått välja hade jag inte refererat alls i löpande text så jag får tvinga in något litet citat här och där mot min vilja, haha. Löjligt påhitt det där.
Mosan hade Halloweenmaskerad på dagis igår, hon matchade sin gröna monstermask med Hello Kitty-klänning. Sötis.
- Posted using BlogPress from my iPhone
onsdag 31 oktober 2012
Kom igen julen!
Jag har blivit lite julfrälst sista åren med barnen. Jag är överlycklig när ljusen börjar dyka upp överallt och i motsats till dem flesta så sörjer jag när allt pynt ska ner vid nyår...
Vi är nästan klara med tjejernas julklappar, i år ska jag tygla mig och inte köpa så mycket. Barnen är 4 och 2 år liksom. Härromdagen när jag slog in paket till kusinerna var båda jätteledsna över att det inte var deras paket, så jag la två gamla gosedjurstigrar och hafsade ihop två paket till dem. Trots att vi haft dessa tigrar hur länge som helst var det stående ovationer! Det lektes en lång stund och jag fick höra hela kvällen hur snäll jag var, haha!
Så det krävs ju inte mycket, speciellt inte några dyra prylar. Det är roligare att lägga pengarna på lite utflykter. Ska eventuellt köpa den fina IKEA-spisen ihop med släkten och sen hade jag tänkt köpa lite nya musiksagor och varsin onepiece att mysa med hemma.
Förra året var jag ju mammaledig än och slog på stort under december, pysslade och bakade och sydde gardiner och grejer hela dagarna. Nu finns inte riktigt tiden men vi får gå all in på helgerna istället, haha. Nu i november är det tomtepromenaden som var grymt mysig förra året, det får bli startskottet på julen 2012. Jag har inget lektionsbelagt från den fjortonde december till 9 januari, så det blir som ett långt jullov. Lyxigt!
Nu måste jag ta mig samman och läsa i min jättetråkigt bok, sista seminariet för kursen idag och på fredag är hemtentan. Jag nöjer mig inte med annat än högsta betyg.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Vi är nästan klara med tjejernas julklappar, i år ska jag tygla mig och inte köpa så mycket. Barnen är 4 och 2 år liksom. Härromdagen när jag slog in paket till kusinerna var båda jätteledsna över att det inte var deras paket, så jag la två gamla gosedjurstigrar och hafsade ihop två paket till dem. Trots att vi haft dessa tigrar hur länge som helst var det stående ovationer! Det lektes en lång stund och jag fick höra hela kvällen hur snäll jag var, haha!
Så det krävs ju inte mycket, speciellt inte några dyra prylar. Det är roligare att lägga pengarna på lite utflykter. Ska eventuellt köpa den fina IKEA-spisen ihop med släkten och sen hade jag tänkt köpa lite nya musiksagor och varsin onepiece att mysa med hemma.
Förra året var jag ju mammaledig än och slog på stort under december, pysslade och bakade och sydde gardiner och grejer hela dagarna. Nu finns inte riktigt tiden men vi får gå all in på helgerna istället, haha. Nu i november är det tomtepromenaden som var grymt mysig förra året, det får bli startskottet på julen 2012. Jag har inget lektionsbelagt från den fjortonde december till 9 januari, så det blir som ett långt jullov. Lyxigt!
Nu måste jag ta mig samman och läsa i min jättetråkigt bok, sista seminariet för kursen idag och på fredag är hemtentan. Jag nöjer mig inte med annat än högsta betyg.
- Posted using BlogPress from my iPhone
måndag 29 oktober 2012
God morgon!
Hade en grym helg! I fredags var vi som sagt ute och käkade på Puta Madre, inrett som en bordell och serverade mexikansk mat, åt tortillas med ryggbiff (sjukt gott kött!) och drack en drink och njöt för fullt av sällskapet. Stället rekommenderas helt klart!
Sen drack vi lite öl på en pub. Jag har inte besökt någon form av kroglokal på jag vet inte hur länge, det är i alla fall ett par år sen. Och det är verkligen inte roligt! Jag avskyr trängseln, alla packade människor som knuffas och väsnas och jag hatar att inte höra vad mitt sällskap säger. Jag fattar inte ens grejen ur raggningssynpunkt, för man hör ju ingenting. Blä. Nästa gång ska vi ses hemma hos någon istället, hoppas att det blir snart! Världens bästa vänner, ord är inte tillräckliga.
I lördags var vi på kusinkalas i Hindås, barnen hade skitkul. Vi fick klappa deras nya kattunge som var helt bedårande. Vi har funderat på att skaffa en misse själva länge. Men jag vet inte alltså. Jag har aldrig haft katt, jag är lite rädd för katter och den kommer ju inte vara unge för alltid... Det blir hårigt och jag dör lite inombords när jag tänker på fästingar och insläpade döda fåglar och näbbmöss... Dessutom lär väl grannkatten äta upp eventuell kattunge, jag har vaknat av kattslagsmål ibland och det är nog det vidrigaste ljud som finns! Som ett besatt spädbarn låter det, jag är jätterädd att Mosan ska vakna och höra det och bli traumatiserad eller nåt.
Nu är barnen sjuka igen, snart drar jag slutsatsen att båda två drabbats av en kronisk febersjukdom eller något, det är bara några friska dagar emellan och sedan kommer febern tillbaka igen. Mikael är hemma med ryggskott så nu är jag på bussen och resten av familjen är hemma och kurerar sig. Igen.
Världens sötaste tjej:
- Posted using BlogPress from my iPhone
Sen drack vi lite öl på en pub. Jag har inte besökt någon form av kroglokal på jag vet inte hur länge, det är i alla fall ett par år sen. Och det är verkligen inte roligt! Jag avskyr trängseln, alla packade människor som knuffas och väsnas och jag hatar att inte höra vad mitt sällskap säger. Jag fattar inte ens grejen ur raggningssynpunkt, för man hör ju ingenting. Blä. Nästa gång ska vi ses hemma hos någon istället, hoppas att det blir snart! Världens bästa vänner, ord är inte tillräckliga.
I lördags var vi på kusinkalas i Hindås, barnen hade skitkul. Vi fick klappa deras nya kattunge som var helt bedårande. Vi har funderat på att skaffa en misse själva länge. Men jag vet inte alltså. Jag har aldrig haft katt, jag är lite rädd för katter och den kommer ju inte vara unge för alltid... Det blir hårigt och jag dör lite inombords när jag tänker på fästingar och insläpade döda fåglar och näbbmöss... Dessutom lär väl grannkatten äta upp eventuell kattunge, jag har vaknat av kattslagsmål ibland och det är nog det vidrigaste ljud som finns! Som ett besatt spädbarn låter det, jag är jätterädd att Mosan ska vakna och höra det och bli traumatiserad eller nåt.
Nu är barnen sjuka igen, snart drar jag slutsatsen att båda två drabbats av en kronisk febersjukdom eller något, det är bara några friska dagar emellan och sedan kommer febern tillbaka igen. Mikael är hemma med ryggskott så nu är jag på bussen och resten av familjen är hemma och kurerar sig. Igen.
Världens sötaste tjej:
- Posted using BlogPress from my iPhone
onsdag 17 oktober 2012
Jag älskar dig!
Ja, igår sa lill-Svea dessa magiska ord! Kramades med sina tjocka små armar och sa glatt "älska dig mää mamma" och sen blev hon så stolt över sina nya ord att hon hela kvällen sprang omkring och mässade "älska diig, mamma, pappa, Mos". Gud, jag ryser i hela kroppen! Det är det roligaste jag vet när pratet kommer igång på allvar!
Svea är för övrigt sjuk igen, det började med hon var jätteförkyld och gnällig förrförraveckan, när hon blev bra fick ju Moa hög feber, hon smittade i sin tur Mikael som nu smittat Svea IGEN. Jaja, jag behöver ju inte må dåligt över att barnen är för mkt på dagis i alla fall...
Nästa helg blir det äntligen en riktigt tjejkväll i stan! Till och med Emelie tar tåget från Halmstad. Kommer bli helt fantastiskt!
- Posted using BlogPress
from my iPhone
Svea är för övrigt sjuk igen, det började med hon var jätteförkyld och gnällig förrförraveckan, när hon blev bra fick ju Moa hög feber, hon smittade i sin tur Mikael som nu smittat Svea IGEN. Jaja, jag behöver ju inte må dåligt över att barnen är för mkt på dagis i alla fall...
Nästa helg blir det äntligen en riktigt tjejkväll i stan! Till och med Emelie tar tåget från Halmstad. Kommer bli helt fantastiskt!
- Posted using BlogPress
from my iPhone
torsdag 11 oktober 2012
Heja mig
Nu har vi fått tillbaka våra ex.arbeten och betyg för första kursen, det gick kanon! Jag känner mig så jäkla taggad och nu har även den nya kursen blivit betydligt mer intressant. Första två föreläsningarna om skolstyrningen var mycket, mycket sömniga men nu håller vi på med sekretessregler och det är faktiskt väldigt intressant. Jag trodde att det skulle bli en väldigt slapp kurs i och med att det är så lite schemalagt men det är precis tvärtom, den är sjukt intensiv med två examinationsseminarium i veckan och två ganska stora arbeten som ska in förutom hemtentan på åtta timmar och säkert sex olika böcker inom loppet av en månad.
Såg litteraturlistan inför nästa kurs som är ämnesstudier i svenska och JÄVLAR, det är närmare tjugo böcker! Tur att man lär sig att sålla!
Mikael vabbade halva förra veckan med Svea och nu har han vabbat igår och idag med Moa. Härliga vinterhalvår med konstant sjuka barn! Mosan har haft rejält hög feber och varit jätteynklig, igår natt låg hon mellan oss och gnällde och yrade i sömnen. Nu tror jag dock att hon är bättre för hon vaknade och pratade om katter och klev upp samtidigt som mig när klockan ringde. Så skönt!
Jag har ju fyllt 25 också! Det är lite ångestladdat, 25 låter väldigt gammalt. Citerar Veronika och säger att jag har alltid känt mig äldre än vad jag är, men faktiskt inte nu längre.
Har inte firat än, är så sjukt dålig på att organisera upp sånt där. Men jag ska ta med mig mina älskade tjejer (nej, inte barnen) ut och käka och dricka vin snart i alla fall, och bättre firande än så finns inte!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Såg litteraturlistan inför nästa kurs som är ämnesstudier i svenska och JÄVLAR, det är närmare tjugo böcker! Tur att man lär sig att sålla!
Mikael vabbade halva förra veckan med Svea och nu har han vabbat igår och idag med Moa. Härliga vinterhalvår med konstant sjuka barn! Mosan har haft rejält hög feber och varit jätteynklig, igår natt låg hon mellan oss och gnällde och yrade i sömnen. Nu tror jag dock att hon är bättre för hon vaknade och pratade om katter och klev upp samtidigt som mig när klockan ringde. Så skönt!
Jag har ju fyllt 25 också! Det är lite ångestladdat, 25 låter väldigt gammalt. Citerar Veronika och säger att jag har alltid känt mig äldre än vad jag är, men faktiskt inte nu längre.
Har inte firat än, är så sjukt dålig på att organisera upp sånt där. Men jag ska ta med mig mina älskade tjejer (nej, inte barnen) ut och käka och dricka vin snart i alla fall, och bättre firande än så finns inte!
- Posted using BlogPress from my iPhone
onsdag 3 oktober 2012
Det flyter på!
Idag avslutades första kursen, haft tre riktigt slappa dar med hemarbete och barnen hemma, så jäkla skönt att slippa åka in till stan varje dag!
Så nu är dom första 7,5 högskolepoängen avklarade och det har varit skitkul, förutom lite långa dagar på dagis. Men jag har ju i alla fall haft möjlighet att ha småttingarna hemma minst en dag i veckan vilket är få förunnat och nya kursen (Styrdokument och riktlinjer för läraryrket eller vad den nu heter) har väldigt sparsamt med lektioner, förutom ett par föreläsningar i veckan är det oftast bara mellan 14-15.30 vi har seminarium, en jäkla du tid som krockar med mina bussar men det blir i alla fall inga "gå upp 05 och lämna 06 på dagis"-dagar. Det känns helt bisarrt att gå upp så tidigt och dra upp barnen, en mycket onaturlig känsla att väcka sina morgonpigga barn...
I helgen var vi på Tölö barnmarknad och jag fyndade massor med bra dagiskläder, bland annat säkert tio par Moa-byxor, baggyjeans med mudd i midjan och velourmjukbyxor vilket är det enda hon går med på att klä på sig i byxväg. Klänning och leggings i all ära men jag har ju mängder med fina tröjor i kortare modell som måste få användas;). Såna där loppisar är ju rena guldgruvan för en fyndmästare som jag!
I förrgår tog vi en tripp till Ullared och fick köpt lite fina lampor som vi behövt i en evighet i vår bunker till lägenhet, Mikael gick loss rejält på julsakerna i år igen och vi fick köpt en hel del julklappar till barnen, lika bra att börja bunkra redan nu!
Idag har vi varit med Svea hos magläkaren på barnmedicin. Hon har fortfarande jobbigt med sin förstoppning stackarn så nu har vi ökat dosen av medicinen och ska ge lavemang varannan dag i två veckor. Vi har ju fortfarande inre fått något svar på vad felet är vilket känns lite frustrerande, men det är väl bara att hoppas att det blir bättre snart. Jag är tämligen säker på att hon hade kunnat vara torr nu om det inte vore för magen, som det är nu så småbajsar hon hela tiden dom dagar hon väl bajsar, är lite nervös för hur det ska gå när hon ska gå på toaletten.
Toaletten, helt sjukt att hon redan är så stor! <3
Sötaste tiger-Mosan:
- Posted using BlogPress from my iPhone
Så nu är dom första 7,5 högskolepoängen avklarade och det har varit skitkul, förutom lite långa dagar på dagis. Men jag har ju i alla fall haft möjlighet att ha småttingarna hemma minst en dag i veckan vilket är få förunnat och nya kursen (Styrdokument och riktlinjer för läraryrket eller vad den nu heter) har väldigt sparsamt med lektioner, förutom ett par föreläsningar i veckan är det oftast bara mellan 14-15.30 vi har seminarium, en jäkla du tid som krockar med mina bussar men det blir i alla fall inga "gå upp 05 och lämna 06 på dagis"-dagar. Det känns helt bisarrt att gå upp så tidigt och dra upp barnen, en mycket onaturlig känsla att väcka sina morgonpigga barn...
I helgen var vi på Tölö barnmarknad och jag fyndade massor med bra dagiskläder, bland annat säkert tio par Moa-byxor, baggyjeans med mudd i midjan och velourmjukbyxor vilket är det enda hon går med på att klä på sig i byxväg. Klänning och leggings i all ära men jag har ju mängder med fina tröjor i kortare modell som måste få användas;). Såna där loppisar är ju rena guldgruvan för en fyndmästare som jag!
I förrgår tog vi en tripp till Ullared och fick köpt lite fina lampor som vi behövt i en evighet i vår bunker till lägenhet, Mikael gick loss rejält på julsakerna i år igen och vi fick köpt en hel del julklappar till barnen, lika bra att börja bunkra redan nu!
Idag har vi varit med Svea hos magläkaren på barnmedicin. Hon har fortfarande jobbigt med sin förstoppning stackarn så nu har vi ökat dosen av medicinen och ska ge lavemang varannan dag i två veckor. Vi har ju fortfarande inre fått något svar på vad felet är vilket känns lite frustrerande, men det är väl bara att hoppas att det blir bättre snart. Jag är tämligen säker på att hon hade kunnat vara torr nu om det inte vore för magen, som det är nu så småbajsar hon hela tiden dom dagar hon väl bajsar, är lite nervös för hur det ska gå när hon ska gå på toaletten.
Toaletten, helt sjukt att hon redan är så stor! <3
Sötaste tiger-Mosan:
- Posted using BlogPress from my iPhone
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)