måndag 11 februari 2013

Suck och stön

Det är lugnt på magsjukefronten (peppar, peppar) men inatt har Svea hostat och hostat och hostat och gråtit över ont i örat, jag har sprungit i och ur sängen och in till henne sju miljoner gånger.
Gick till VC med henne i morse för att kolla om det var öroninflammationen som var tillbaka igen nu när ena röret hoppat ut men det var inte rött- dessutom såg Kerstin BÅDA rören i öronen? Blir sjukt förvirrad nu, röret ska ju vara puts väck enligt öronläkaren. Hon såg ju inget spår av röret när vi var där sist och frågade om vi sett att det trillat ut. Ska dit snart igen så då lär det väl visa sig hur det ligger till, det är ju fantastiskt om röret sitter kvar och vi slipper operation. Och mitt förtroende för öronläkaren sjunker ju en aning...

Det föds så hiskeligt många små bebisar just nu och fler är på väg. Slutar man någonsin vara sugen?
Vi velar ju lite fram och tillbaka, det hade varit grymt med en liten till i teorin... Men jag tycker ju att Svea är en bebis fortfarande! Förstår inte hur man skulle hinna med henne OCH en bebis! (Och Moa då, men hon är liksom inget jobb längre utan bara allmänt fantastisk att ha i närheten).
Två år mellan barnen skulle jag aldrig utsätta mig för igen även om det är kul nu. Har inget minne av att det var hemskt jobbigt med två små när Svea föddes heller, men som en klok kvinna sa på en tjejkväll hos Lotta i somras, man minns ju ingenting av första året när man har barn tätt! Några hemska bitar minns jag, dels när båda var sjuka i feber och ville bli burna samtidigt och en gång när vi åkte pendeltåget som var helt fullt och Moa blev jätterädd för en tant och jag fick stå upp och hålla henne på ena armen och amma Svea samtidigt, haha fy faan.
Men resten måste jag ha förträngt, den grova sömnbristen gör väl sitt till också.
Hur som helst är det 23 månader mellan tjejerna och skulle vi få en trea känns 3,5 år mellan som absolut minimum. Gärna 4,5 år...
Som tur är så är det ju ingen direkt brådska.

Får lite ångest över att missa skolan idag, föreläsningarna är vrålviktiga för puckon som mig för att hänga med. Algoritmer alt. algebra handlar det om idag. Hela kroppen jublar ju över att slippa delta men tentan ska ju klaras och jag MÅSTE lära mig. Jag tänker inte vara ansvarig för att skapa elever med min tidigare kompetensnivå.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar