Okej, nu har Moa varit sjuk, Svea har varit/är sjuk, jag är sjuk och Mikael är sjuk. Jag är dock mycket piggare än igår (har väl inte direkt något val, två vuxna kan ju inte ligga i soffan och jämra sig samtidigt, så det är bara att bita ihop). Svea har blivit mycket bättre än igår då hon hade 41 grader feber, men hon är ynklig och har snor i hela ansiktet HELA tiden. Hostan ska vi inte ens prata om!
Läste en tråd på familjeliv.se om förstaklassare och läxor. Många tycker att det är sjukt att ge läxor till små barn och en del tycker att hela konceptet är fel, skolarbetet ska hinnas med i skolan och är inte föräldrarnas uppgift. Någon tyckte till och med att det var orättvist med läxor då en del barn kan få hjälp hemma medan andra inte kan det, så det blir inte lika för alla.
Idiotiskt enligt mig som fått lite inblick i skolvärlden. Jag får ångest över hur höga kraven är på lärarna, vad man förväntar sig att en eller två personer ska lyckas åstadkomma på några timmar i veckan och uppåt 30 elever. När jag var där på VFU:n innebar det en extra vuxen i klassen och ändå var det omöjligt att hinna ge alla den hjälp som skulle behövas. Många av barnen behöver mycket hjälp, att någon sitter bredvid och hjälper till. En del slutar helt sonika att räkna/ljuda ett ord om det är något svårt och gör ingenting alls tills det är deras tur att få hjälp. Läsförståelsen ställer till det överallt, det var flera barn som var jätteduktiga på matte som förstod uppgiften helt fel och skrev helt galet för att bara efter en snabb förklaring lösa alla talen blixtsnabb och sedan missförstå nästa läsuppgift på nästa sida, skriva fel och inte komma vidare förrän vi hade tid att hjälpa samma elev igen, 20 minuter senare... Och det är inga långa dagar eller arbetspass man hinner med mellan 9.10-13.40 direkt.
Att få så mycket hjälp som möjligt hemma är självklart avgörande! 14 minuter läxhjälp om dagen anser jag vara en jävla skyldighet som förälder att kunna erbjuda (för arbetsnarkomanen finns ju även möjligheten att köpa detta avdragsgillt nu för tiden va?).
Det är sjukt viktigt att undvika så långt som möjligt att barnen hamnar efter första åren i skolan, det ska alla försöka motverka för det är mycket svårare att ta igen senare.
Och det är klart att det blir orättvist att en del inte har möjlighet att få lika mycket hjälp på hemmaplan, men då är ju inte lösningen att slopa läsläsning för alla utan ta tag i problemet att barnen inte får någon hjälp.
Ja, det kommer bli en tuff utmaning det här att axla lärarrollen om ett par år, och ett mindre uppskattat yrke är väl svårt att hitta. Precis som förskolepersonal som folk bara kastar skit på istället för att uppskatta det fantastiska jobb de allra flesta gör. Pinsamt, så jävla otacksamt och pinsamt!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Läxor eller inte läxor kommer väl aldrig att sluta diskuteras... Min åsikt är att det ska finnas en tanke och nytta med läxan. Att ge läxa bara för att har ingen effekt. Läsläxor i lågstadiet kan ge mycket, men kan även bli något som görs bara för att. Jag har mycket sällan läxor, jag lägger inte upp min undervisning på det sättet, och det får jag kritik för från föräldrar. Är det inte för mycket läxor så är det för lite. Alla blir aldrig nöjda ;)
SvaraRaderaVåra barn kommer att gå i s.k. läxfri skola. Alla som har sina barn där är supernöjda med verksamheten. Jag ska erkänna att jag ju själv aldrig gått i läxfri skola så jag har ännu inget att jämföra med, men....läxor eller inte så kommer ju ansvarsfulla föräldrar ändå se till man övar saker hemma med barnen.
SvaraRadera