Vad har hänt då? Ja, det har solats och grillats och lekts för fullt.
Lägesrapport Mosan:
Hon har gjort ett störtdyk ner i det fruktade tvåårstrotsets rike, ironiskt nog tänkte jag för mig själv för kanske två veckor sedan att JÄVLAR vad duktig hon är, hon har ju inte varit trotsig för fem öre på hur länge som helst. Tji fick jag för redan samma dag slog trotset till med råge, jag trodde först att hon var helt slut av värmen och därför så himla gnällig och förbannad, men det håller i sig. Hon VÄGRAR gå någonstans så jag får bära runt på henne som en bebis, har vi inte bråttom låter jag henne ligga på trottoaren och skrika så att tårarna sprutar men sen slutar det med att jag får bära henne ändå. Tungt. Gör hon något dumt och man skäller på henne skriker hon "JAJJA MAMMA!", FYYY DIG!" och hytter med pekfingret i ansiktet på mig och struntar totalt i tillsägelsen. Det var lite komiskt först men övergick till vansinnigt frustrerande ganska fort.
Sen har det varit utvecklingssamtal på dagis också, och det gick i alla fall jättebra, tydligen visar hon inte upp trots-Moa där i alla fall. Allt går jättebra för henne och hon leker mer och mer med alla barnen istället för att leka vid sidan av som småbarn gör, innan har hon varit lite avståndstagande om någon försökt få med henne på något men det tyckte personalen bara var bra, att hon vågade visa vad hon vill. Men nu har hon blivit jättetight med en liten kille på avdelningen, dom leker hela dagarna tydligen. Hur sött!?
Lägesrapport Svea:
Tänk att lillan redan hunnit bli åtta månader, det är galet. BVC besöket visade siffrorna 9875 gram och 74 cm, hon är stor- förvånande nog var Moa ÄNNU större, svårt att tro när man ser hur tanig hon är nu, alla säger att "Svea är väl mycket rundare än vad Moa var?" men icke.
Hon har lärt sig massor, hon säger "Mamma", "Pappa" jättetydligt och nu även "Heeeej" emellanåt. Igår började hon klappa händerna och nu kan hon åtminstone flytta sig runt när hon sitter, men det känns som om krypandet är lååångt borta. Är nästan helt hundra på att hon blir en liten rumphasare istället, eller kanske en knähoppare som Moa?
På sjukdomsfronten är det faktiskt lugnt för tillfället, (PEPPAR, PEPPAR!!!). Hon får Lamudal-sprayen 4 ggr om dagen för öronen och har vi även börjat ge henne 5 ml Lactulos om dagen för hennes hårda mage, tyvärr verkar den inte hjälpa speciellt mycket. Vi har fått ge två omgångar Microlax sista dagarna för hon har varit så förstoppad att hon knappt kunnat äta, men nu verkar det ha släppt. STACKARS, STACKARS min lilla Svea! Tårarna rinner på mig med när hon skriker för att hon har så ont i magen och försöker bajsa men det går inte. Det gör så jävla ont i mig att denna ljuvliga lilla flicka ska behöva ha så ont jämt. BVC tror att det blir bättre när hon blir mer rörlig, och jag ber en stilla bön för det. Det är ju helt sjukt att hon kan äta en hel burk Katrinplommon och inte ens kunna bajsa en liten klutt efteråt.
Nu snöar det här också. Fan. Jag har lagt undan samtliga vinterutstyrslar och tänker INTE plocka fram något igen.
Vad härligt olika det är. Vincent kryper ju för fullt och reser sig mot möbler men pratar det gör han inte. Har väl sagt hej och en antydan till mamma någon gång men det är inget som är återkommande!!
SvaraRadera