onsdag 14 mars 2012

Långtidsamning

Jag ammar fortfarande Svea som är snart 19 månader, och jag måste haft en väldig tur som ännu inte fått en massa kritik över detta för det är tydligen väldigt provocerande för många att amma ett barn över ett år (och att göra det offentligt är det nästan piskrapp på!).

Innan Moa föddes hade jag bestämt att jag skulle amma henne i ungefär ett år, med tanke på alla nyttigheter i bröstmjölken, för att vara ekonomisk och praktisk. När hon väl föddes fungerade det ju inte alls och jag hade slutat helt efter två månader, så under andra graviditeten var jag inställd på att försöka men inte mer än så, skulle jag känna stress, press eller allmänt obehag skulle jag utan dåligt samvete byta till flaskan.
Nu blev det ju så att det fungerade kanon efter några veckor och bortsett från två mjölkstockningar och en omgång svamp (AJAJAJAJ!) så har det löpt på hur bra som helst fram till nu och jag ser verkligen ingen anledning till att sluta än på ett tag. Eller jo, det skulle i så fall vara för att få henne att sova hela nätter vilket hon fortfarande sällan gör, men det är ju inte alls säkert att det skulle fungera.

  1. Bröstmjölk är nyttigt, kanske det nyttigaste som finns, den slutar inte vara nyttig för att barnet som dricker den blir äldre utan anpassas istället därefter. Många verkar tro att den liksom dunstar bort till ingenting, som min farmor uttryckte det: "Det kan väl ändå bara vara blask kvar i dom där brösten nu". BVC-Kerstin lät också väldigt skeptisk till om jag verkligen producerade mjölk än. Givetvis finns det mjölk i brösten så länge mjölkproduktionen stimuleras och givetvis är den fortfarande nyttig.
  2. "Barn som kan äta riktig mat behöver inte ammas".  Nej, givetvis behöver inte en 1,5åring bröstmjölk eftersom barnet kan äta riktig mat. En fyramånaders bebis kan också äta annat (eller en nyfödd för den delen, den kan ju äta från flaskan). Det finns heller inga barn som BEHÖVER dricka välling eller suga på en napp, utan det handlar om att barnet vill- och att föräldrar vill för den delen. Varför är det mer okej med en tvååring som dricker välling innan nattningen på kvällen eller med en treåring som myser i soffan med nappen? Har ni helt missat vad en flasknapp och en tröstnapp är substitut för? Dom är en ersättare för en BRÖSTVÅRTA, och även gummikopior av just en sådan. Barn har ett sugbehov och kommer till ro  samt finner tröst av att snutta på något, och det är egentligen rätt absurt att den riktiga varan, alltså kvinnobröstet ska vara det som är fel istället för deras billiga gummikopior.
  3. Sen så finns ju det allra starkaste argumentet, att det är så ÄCKLIGT. Blä, vad äckligt med att barn som kan gå och prata som ska ligga och äta på sin mammas bröst, det är ju på gränsen till perverst. Jag skulle vilja säga att den som av någon anledning tycker och tror att amning har någon sorts sexuell koppling är den som i själva verket är pervers (och jävligt korkad). Jag förstår att man har svårt för att sätta sig in i situationen att amma ett äldre barn om man inte gjort det själv, har man aldrig ens ammat så är det såklart omöjligt. Att amma Moa när hon var 18 månader hade känts helt sinnessjukt för mig, i och med att hon inte blivit ammad på hela den tiden, att lägga ett barn som INTE ammar till bröstet är ju liksom befängt, tanken på att amma Moa när hon var 6 månader hade varit minst lika konstig. Har man däremot fortsatt amma hela tiden är det inte alls konstigt, utan tvärtom helt naturligt. Det ger henne trygghet, det är helt fantastiskt bra när och om hon blir sjuk, det känns bra för mig att fortsätta amma speciellt nu när hon börjat på dagis och verkligen separerats från mig om man jämför med tidigare då hon var hos mig JÄMT. Det är hälsofrämjande för oss båda. Viktigast av allt, VI mår bra av det.
  4. Sen måste man ju inte sluta bara för att man kan, bara för att barnet passerat dom obligatoriska sex månaderna som rekommenderas. Allt ska vara så jävla bråttom nu för tiden, så fort som möjligt ska man vänja barnet vid att ha barnvakt, sova i sin egen säng, äta riktigt mat och helst lära sig gå så fort som möjligt för att man ska slippa bära runt på dom. Jag har inga problem med att låta mina bebisar vara just bebisar den korta tiden. Jag har inget behov av att jäkta Svea till att sluta med någonting, utan tänker låta henne få avgöra när hon inte vill längre. Att någon eventuellt har problem med det är ju bara löjligt.
Så var det sagt!

7 kommentarer:

  1. Håller absolut med!
    Vi gör samma sak... vår minsta, 14,5 månader, ammas på kvällar och nätter och har nu själv börjat dra ner på det nattetid. Nemas problemas för oss. Jobbigt är det dock de gångerna då hon är inne i nån utvecklingsfas, för då ska det snuttas en herrans massa om nätterna, vilket är lite segt när man samtidigt jobbar heltid (vilket iofs är lugnare än att vara mamma"ledig" ;) Men faktiskt har vi under hela den här hösten/vintern bara vara sjuka EN enda gång och då bara lite smått förkylda med ynka feber.
    //Malin (skogsbollen, du vet ;)

    SvaraRadera
  2. Med risken för att du blir sur nu men precis som du har en åsikt så har jag en. Eller snarare en fråga.

    Jag tolkar ditt inlägg som att du är trött på att folk har åsikter om hur länge du väljer att amma ditt barn. Ändå skriver du ett långt inlägg och ber folk att tycka till? Uppenbarligen vill du ju ha en debatt men man får inte tycka att amma en 2-åring är fel. Jag förstår faktiskt inte. Du skriver ju själv att du har sluppit kommentarer upp till nu men går ändå någonstans och irriterar dig på att det finns folk som tycker annorlunda. Detta kommer alltid att vara ett hett diskussionsämne och folk kommer alltid att tycka att vissa saker är rätt och andra är fel (precis som att vissa tycker att man inte ska amma offentligt och andra tycker det).

    SvaraRadera
  3. Nja, samma syfte som med alla debatter, att övertyga om att man har rätt:) Såklart får man tycka att det är konstigt eller fel men än så länge har jag inte hört ett enda hållbart argument, utan det mesta är grundat på ren okunskap.
    Jag tar inte åt mig alls för jag är trygg i mitt beslut, dock tycker jag att man förtjänar respekt i sitUt beslut och ska inte behöva höra att det är äckligt eller så, vilket jag inte fått höra heller men jag vet att många andra får. Det är ju tragiskt att en del smyger med stt dom ammar länge för att dom är rädda för kritiken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller helt med dig om att man ska få bestämma själv utan att behöva få skit för det. Problemet har sin grund redan vid förlossningen där barnmorskor och sköterskor har väldigt starka åsikter om amning och hur detta ska gå till. Man SKA amma. I 6-12 månader! Allt annat är "onormalt" och konstigt. Och så ska man inte göra!

      Radera
  4. Precis! Helamning i 6 månader om man är en god mor, men så fort dom passerat året är man konstig och lite pervers om man ammar. Så är väl reglerna;)

    SvaraRadera
  5. Och man är även konstig eller oansvarig om man av en eller annan anledning ammar kortare tid eller, gud förbjude, inte ammar alls. Jag har i princip inte ammat mina barn alls och jag kunde inte vara nöjdare med det beslutet :)

    SvaraRadera
  6. Bra inlägg! Särskilt det där med att en napp faktiskt är substitut till en bröstvårta. Det sa jag till vår tandläkare när vi var på undersökning (obligatorisk) med vår tjej. Tandläkaren blev alldeles till sig när vi sa att vi nattammar. "Jag antar att ni har planer på att sluta snarast med det" var hennes resonemang till en då 11 ån dotter. Nej! Jag ammar fortfarande henne på natten (15 mån) . Fram för att alla får göra som du vill och kan utan att ifrågasättas.

    SvaraRadera